Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Vallonerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 3(11
vandring äfven dit. I Stockholm samlades därjämte ett icke obetydligt
antal valtoner.
En svårighet var emellertid, att dessa inflyttade valloner icke till¬
hörde den lutherska läran. De voro nämligen kalvinister. Och hvad
man särskildt inom vårt land vid denna tid var mån om, var enheten
i läran. Därför var det äfven förbjudet för såväl katoliker som kalvi¬
nister att hålla offentlig gudstjänst.
Till en början synes äfven allt gått bra. Utan vidare ansågos de
invandrade tillhöra den svenska församlingen. Så snart sockenlängder
började att uppläggas, infördes vallonerna äfven i dessa. Själfva an¬
vände de svenska präster vid kyrkliga förrättningar, och sedan de bör¬
jat förstå svenska språket, besökte de sin församlings gudstjänst. Så
gjorde äfven De Geer, som själf var son till en från Belgien för religi-
onsförföljelse till Holland öfverflyttad vallon.
ilen på samma gång hade dessa valloner sina egna lärare, som skulle
göra tjänst icke blott som barnalärare utan äfven två gånger om dagen
halla föreläsningar ur bibeln samt ur någon postilla af författare, som
tillhörde den reformerade religionen, hvarvid bön och psalmsång skulle
försiggå och afsluta läsningen.
Detta var ju icke i öfverensstämmelse med ofvannämnda förbud. Så
länge Gustaf II Adolf lefde, fingo emellertid främlingarne vara i fred.
Och det var först på 1040-talet, som stämningen blef annorlunda. Ar
1Ö41 hade, på De Geers anmodan, den förste reformerta prästen hitkom-
mit. Denne reste nu omkring till de olika orterna samt predikade och
utdelade nattvarden. De svenska prästerna påyrkade då på det bestäm¬
daste förbud för kalvinisternas religiösa sammankomster.
Huru det gick till i detta afseende i Östergötland kan inhämtas af
följande fall, som inträffade, rörande dylik gudstjänst i Norrköping.
Linköpings stifts dåvarande biskop, Anders Prytz, tillskref nämligen
den 8 maj 1Ö48 Axel Oxenstierna om kalvinisternas uppträdande i
nämnda stad.
Så fogar jag , säger biskopen, »Eders grefliga nåde på det ödmju¬
kaste att förnimma, att kalvinerna hålla nu i Norrköping pä välborne
Louis De Geers hus offentliga sammankomster. Och när de af vår reli¬
gion om söndagen gå till kyrkan om ottesången, högmässan och afton¬
sången, gå kalvinerna hoptals icke allenast från holmen utan äfven
många från staden utan all fruktan och försyn till stenhuset att öfva
sig i den kalvinska religionen, där en, som de kalla Floreken, predikar
för dem ur en kalvinsk postilla.s
Prytz hade vid ett besök i Norrköping härom blifvit underrättad af
borgmästare och råd, som i denna sak varit mycket ifriga.
Biskopen hade då kallat Floreken till sig och förehållit honom det
oriktiga i detta hans uppträdande samt för honom uppläst, huru k. m:t
sig Gudkristligen och allvarligen- förklarat i prästerskapets privilegier,
rörande kalvinernas och de påviskes konventiklar i riket. Floreken hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
