Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 365
igenom de alldeles förhindras att kunna drifva något bergsbruk, oeh
blifva således inga bergsmän igen, som något bruka, utan endast skatte¬
bönder, af hvilka intet kan fordras mera än deras årliga utlagor och
dagsverkena
Ris-inge socken och bergslag. Risinge socken lades 1605 under Yånga
grufva. Det här belägna Finspångsbruket hade hertig Karl själf an¬
tagit sig, då det 1598 indragits till kronan. Han tillskref från den ti¬
den upprepade gånger sina fogdar med föreskrifter om driften, skatte¬
järnet o. s. v. Så befallde han bl. a. år 1605, »att en dräng hvarje år
skulle uttagas för tio bönder, hvilken dräng skulle arbeta vid bruket,
och skulle de tio bönderna hålla drängen med lön, skor och kläder,
som belöper sig till 7 V3 daler», hvarför de skulle vara fria från all
ntskrifning.
Såsom beläget i hertig Johans af Östergötland furstendöme tillhörde
Finspångs bruk sedermera honom, men förföll under denna tid genom
vanskötsel, så att det, då det åter kom under kronan, lämnade obetyd¬
lig inkomst. På grund häraf samt i följd af rikets behof af penningar
öfverlämnades år 1618 Finspånga län och bruk på arrende till en rik
köpman från Amsterdam, Louis De Geer, genom den redan år 1590 in¬
komne Vilhelm G:son De Besche. Den sistnämnde, som blifvit inkallad
för att införa järnverk med vallonsmide, var en praktisk man och järn-
dragare till yrket. Det blef snart klart, att bergsbruket här både kunde
förbättras och drifvas i betydligt större skala än förut. Tillstånd er¬
hölls år 1619 att ombygga bruket. Den gamla obetydliga masugnen, i
hvilken bergsmännen gjort sin månadsblåsning, kasserades, och en ny
af endast sten uppbyggdes för styckgjutning, äfvensom 3 borrvindar
och 6 hammare med 12 härdar, hvaraf 1 stålhammare. Ar 1640 erhölls
regeringens privilegium på styckegjutningen under sex år. Arrendekon¬
traktet förnyades flera gånger, till dess De Geer, som blifvit svensk under¬
såte redan år 1627, slutligen år 1641 inköpte Finspångs gods och bruk med
tillsammans 79 1/2 hemman jämte 5 V3 hemman i Dannemora bergslag,
hvilket allt han emottog såsom evärdeligt frälse för sig och efterkom¬
mande, kronohemmanen till både jord och ränta samt skattehemmanen
till ränta. Detta köp, som egentligen endast var en kvittning af kro¬
nans skuld till De Geer, stadfästades af drottning Kristina, sedan hon
blifvit myndig, år 1646.
Louis De Geer (fig. 215) har med rätta blifvit kallad »skaparen af
den svenska bruksrörelsen», och det var genom honom, »Sveriges förste
kapitalist», som den svenska bergshandteringen i främsta rummet upp¬
blomstrade, ehuru det icke får förglömmas, att han vid sin sida i de
stora bruksföretagen hade den yrkesskicklige och tekniskt kunskapsrike
Vilhelm De Besche.
Särskildt för Östergötlands bergsbruk framstå dessa två personer
såsom de främsta genom alla de märkliga förbättringar, som genom¬
fördes samt genom inkallandet från södra Nederländerna af valloner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
