Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Åkerbruk - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
364
svann denna skatt är 1642. Hästarne inom provinsen voro starka och
uthålliga men icke storväxta. För fårafvelns förbättrande anskaffades
genom kronans försorg tyska gumsar. Svinskötseln var icke obetydligt
uppdrifven, särskildt vid en del af de större godsen. Getter och höns
funnos rikligare än ankor, gäss och kalkoner. Biskötseln hade aftagit.
Trädgårdsskötseln var ganska utvecklad, och på 1620-talet odlades
här af »frukt och grönekryddor» allehanda, såsom äpplen, päron, vinbär,
körsbär, plommon, kål, rofvor, gurkor, rädisor, rättikor, palsternackor,
morötter, pepparrot, salad, krasse, mejram, dill, lök, ärter, meloner och
valnötter. Humlegårdarne voro särskildt föremål för Karl XI:s om¬
tanke.
Från kriget hemkomna officerare hade i Tyskland inhämtat erfaren¬
het i trädgårdsskötseln, hvilket kom provinsen till godo.
Skogarne vanvårdades dels genom planlös afverkning, dels genom
ofta återkommande skogseld. Vissa förordningar rörande skogsvården
inom landet utkommo under detta tidehvarf.
Efter inrättande af ett landtmäterikontor påbjöds ny kartläggning af
egendomarne.
Bergsbruk oeh bruksdrift. Så småningom hade Östergötlands bergs¬
lag blifvit ordnad. I konung Karl IX:s tid bestod densamma af Fin-
spånga län samt socknarna Hammar, Askersund och Snaflunda i Närke.
Sextonhundratalet framstod särskildt genom de många åtgärder, som
vidtogos, och förordningar, som utfärdades, till bergsbrukets förkofran frän
regeringens sida. Särskilda ämbetsverk inrättades for detsamma. Bergs-
handteringen, som i vårt land sedan länge varit uppmärksammad, tog
under detta århundrade försteget framför andra industrigrenar.
Privilegierna för Östergötlands olika bergslag synas varit lika för
alla, men hvarje bergslag hade sitt eget namn och signet samt förflyt¬
tades från bergslag till landslag, alltefter som bergsbruket upphörde i
ena eller andra socknen.
I 1646 års bergmästareberättelse öfver Östergötland säges, att »Öster¬
götlands järnbergslager bestå största delen af gemene bergsmän såsom
Hällestad, Vånga, Godegård och några därnäst omliggande socknar,
hvilka allesammans äro köpta under frälse af Louis De Geer. Hällestad
och Vänga göra ut tiondejärn, men Godegärd gör allenast för sin frihet
sa mycket malm och kol tillhopa, som kan räcka till en månads blas-
ning, den kronan allena tillkommer. Af enskilda bruk är Finspång det
förnämsta men brukas nu litet för brist på malm äfvensom för den be¬
svärliga och långa vägen till skogen. Dessa bergslager hindras förnäm¬
ligast i deras bruk af de mäkta djupa och besvärliga grufvorna, där de
måste taga malmen, och är därjämte i dessa grufvor litet eller intet
malm öfrigt. Dessutom är icke något tvifvel om, att de härefter icke
skola kunna drifva något synnerligt bruk, efter det alla de bergsmän,
som tillförene bott på kronohemman, nu brukas under Finspång som
ladugårdsgods och maste dit göra 2 eller 3 dagsverken i veckan, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
