Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Städerna - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 377
del oeh höga bevillningar m. m. Och detta fortfor länge. Saväl Gus¬
taf Adolf som drottning Kristina (fig. 216) sökte att upphjälpa dem med
donationsjordar.
Linköpings äldre privilegier stadfästades 1609 af hertig Johan med
rätt till sjöfart från Norrköping och Söderköping, ehuru icke till utlan¬
det. Xy gaturefning företogs på 1640-talet men fullbordades icke i al-
seende på Storgatan förr än på 1650-talet. De gamla broarna öfver
Stångån borttogos, och den, som nu finnes, påbörjades 1646. Ar 1624
fick Linköping rätt att anlägga en källare eller ett »skänkhusv.
Norrköping är nu den stad inom Östergötland, som tager försteget
framför landskapets öfriga städer. I jämnbredd med grannstaden Söder¬
köpings förfall gick redan under 1500-talet Norrköpings förkofran framåt.
För sin hastiga framgång under 1600-talet har Norrköping i främsta
rummet att tacka den rike och företagsamme Louis De Geer, som valde
denna stad till utskeppningsort för sina inom Östergötland befintliga
järnverk, och det var här, ibland en del nya verk och inrättningar, De
Geer valde sin bostad, då han längre eller kortare tid vistades i landet.
Ar 1620 erhöll staden nya privilegier med stapelrätt och tillväxte sa
hastigt, att den tjugo år senare måste betydligt utvidgas efter ny plan.
Näst Stockholm var Norrköping Sveriges folkrikaste stad men hade
likväl icke öfver 5,000 invånare. Som handelsstad stod Norrköping när¬
mast efter Stockholm och Göteborg.
Under sitt besök i Sverige på 1600-talet vistades drottning Kristina
under fyra månader i Norrköping i början af år 1661. Staden tillhörde
hennes underhållsländer.
Skenninge var under 1500- och 1600-talen två gånger bortförlänadt
at högre ämbetsmän samt anslogs 1664 tillsammans med flera härad till
lifgeding åt änkedrottningen. Staden fick upprepade gånger sina privi¬
legier stadfästade och förbättrade.
Söderköping gick under detta århundrade allt mer tillbaka.
Vadstena fick vid denna tid sin glans af de kungliga personer, som
bebodde eller innehade Vadstena slott, såsom hertig Johan af Östergöt¬
land, pfalzgrefven Adolf Johan, hvilken mot vederlag afstod slottet till
lifgeding åt drottning Kristina. Senare tillföll det som dylikt änke¬
drottning Hedvig Eleonora, som bebodde en nedanför vindbron belägen
träbyggnad, under det hennes befallningshafvande bebodde en motsva¬
rande byggnad. (Se vidare om städerna under Olika samhällsklasser:
Borgerskåpet.)
Kommunikationerna. Bristen på kommunikationer var en hämsko
pä utvecklingen, som endast småningom kunde afhjälpas. Bergverkens
behof tvingade emellertid till anläggning af nya sådana under detta ar¬
hundrade. Ännu var det vanligt att, där så tillfälle gafs, å sjöarne ro
sina varor så långt det var möjligt eller till någon lämplig ort för att
därefter i och för afsättning forsla dem landvägen till nagon af provin¬
sens städer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
