Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Kommunikationer - Indelningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
378
En kanalled genom Östergötland tilltänktes älven. Planen till den¬
samma var uppgjord af Kristoffer Polhem, men kom icke till utförande.
Sjöars och strömmars utlopp undersöktes för att få kännedom, om de
voro segelbara.
Indelningsverket. Då Karl XI (fig. 217) tog sig före att ordna lan¬
dets försvarsväsende, gjordes det på grunden af de bestående förhållan¬
den, hvilka tillkommit under föregående regenter, och som efter hand
utvecklats.
Vid riksdagen i Linköping hade, som förut är nämndt, blifvit be-
slutadt om en stående armé för Sverige. Här bestämdes nämligen då,
att ett visst antal »hofmän» och knektar skulle i hvar landsända stadigt
hållna blifva i förhållande till mantalet, som i en däröfver upprättad
ordning bestämdes. Ar 1602 utkom äfven en förordning om, huru sven¬
ska krigsfolket, såväl ryttare som knektar skulle underhållas och besol-
das (sid. 323).
Icke långt senare, men efter Karl IX:s död, ordnades kavalleriets in¬
delningsverk, som med några förändringar gällde till år 1833 för indelta
befälets aflöning. Genom samma författning reglerades äfven lönerna
tor infanteribefälet, hvarom dock Kari IX redan år 1610 på samma sätt
förordnat.
Efter hand utvecklades under följande regenter detta indelningsverk
för armén i sin helhet, hvarjämte den ständiga roteringen eller knekte-
hållet tillkom i stället för utskrifningen.
En ny rusttjänstordning utfärdades år 1626. Till en början bestreds
denna tjänstgöringsskyldighet af jordägaren själf men senare af därtill
lejda personer.
Ett dylikt rusthåll, som här i Östergötland bortgafs, var, för att an¬
föra ett exempel, Tuna i Nykils socken, hvars öden under tidernas lopp
här i korthet anföras.
Enligt ännu befintligt bref af d. 27 juli 1628 gaf Gustaf II Adolf
Tuna på lifstid till sin »trotjenare, korpralen under ett kompani östgöta
ryttare Henrik Kurländer för flitig och trogen tjänst».
Kurländer hade inflyttat till Sverige från sin födelseort Kurland,
efter hvilken han antagit sitt namn. K. afled före år 1645 samt hade
då tjänat for Tuna i 37 år, både som ryttare, korpral och kornett (un¬
derlöjtnant). Hans änka, Kirstin Hemmingsdotter, fick förlängning pä
denna donation för hennes mans »långliga och trogna krigstjänster». Ar
1649 fick emellertid riksfiskalen S. Kylander skatterättigheten, men den¬
samma »revocerades* kort därefter, enär en annan person redan 1647 fatt
xexpektans» å gården. Under tiden eller år 1650 hade Kurländers änka,
som var i okunnighet om denna expektans, inköpt skatterättigheten af
Kylander, hvarefter hon rustade för gården från 1655 till sin död 1657
såsom för lifstids frihetshemman». Efter hennes död erhöll hennes son
Gregorius, som ändrat namnet till Curman, krigskollegii stadfästelse a
rusthallet, för hvilket han äfven själf var ryttare. I början af 1660-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
