Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Indelningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 NYA TIDKN.
bestämdes, att knekten icke af egen myndighet fick taga eller truga nå¬
got af sina rotebönder, utan om roten icke förnöjde soldaten enligt
gjorda bestämmelser, skulle anmälan därom ske hos befälet, som åter
därom skulle göra anmälan till landshöfdingen.
I denna förordning gjordes äfven några andra tillägg till 1(>82 års
bestämmelser. De 25 daler, som nu bestämdes som lön, skulle utbetalas
två gånger årligen, nämligen vid påsktid och Mikelsmässan. Förutom
de förut bestämda rock och byxor af vadmal skulle äfven lämnas ett
par strumpor och ett par svenska skor. Om knekttorpet bestämdes, att
det skulle bestå af stuga med en förstuga, fähus med loge och lada, en
halfspanns utsäde årligen och äng till 11 2 lass hö. Knekten skulle be¬
komma stämpel, gärdsel och nödig vedbrand ur skogen, få bete för en
ko i rotebondens hage. Öfriga dess kreatur fingo bete på utmarken.
Innan ett dylikt torp blifvit färdigt, skulle roten försörja soldaten, da
han är hemma, men icke hans hustru och barn.
Rymde knekt eller gaf sig till annat regemente, kunde han straffas
till lifvet.1
En hel del andra förbättringar inom armén genomfördes äfven af
konung Karl XI. Befälet tillsattes från denna tid af konungen, som
därjämte sökte förmå dem att själfva bruka sina boställen. Befälet fick
icke godtyckligt afskeda soldater, utan skulle detta ske vid mönstring-
arne. Det förbjöds att genom spel, dryckesvaror eller köp aflocka sol¬
daterna kronans tillhörigheter. Dylik handel förklarades straffbar och
ogiltig. Musikkårerna infördes vid regementena, och indelta boställen
anordnades för medlemmarne.
Från år 1(>87 blef uniformen i blått för hela hären. Därförut hade
hvarje regemente haft särskild dräkt och färg. Den uniform, som öst-
götarne hade före 1087 års uniformsförändring, utgjordes af en röd rock
med gula kanter och uppslag, tennknappar och en trekantig hatt med
uppvikta brätten.2 Beväpningen bestod i pikar eller musköter med lunt-
lås, hvarjämte hvarje man hade en kort värja, hvartill kommo skydds-
rustningar.3 Enligt indelningsverket skulle två tredjedelar af Östgöta
fotfolk vara musketerare och en tredjedel pikenerare.
Förut är omnämndt att Östgöta fotfolk enligt indelningsverket skulle
bestå af 1,200 man, indelade på 8 kompanier. Östgöta rytteri utgjordes
af 1,000 man, fördelade pä 2 skvadroner med 8 kompanier, däraf 917
inom Linköpings och Vadstena län och 83 i Tjusts härad af Kalmar län.
1 Detta straff ändrades genom krigsartiklarne af år 1798 och förordning af år 1812.
a Under 1500-talet fanns icke någon föreskrifven uniform. Vissa alnar tyg hörde till
årslönen och dessa syddes genom soldatens försorg. I krig begagnades oftast en bindel om
armen som fälttecken. De olika fännikornas manskap bnro som igenkänningstecken en ärm
eller annan del av rocken i en av hövitsmannen bestämd färg.
3 Med krutets upplinning infördes eldhandvapen i stället för båge och armborst. De nya
vapnen voro under 1400-talet tunga och fordrade vid skottlossning två man. hvaraf dm
ena skötte den gaffel, i h vil ken geväret hvilade. Under följande århundraden blefvo gevären
tingligare men äfven musköter behöfdc gaffel, ehuru gevär och gaffel senare kunde skötas
af en man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
