Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Östgöta fotfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 NYA TIDEN.
från sju härad omkring Linköping samt från Linköpings stad, hvilka
förlädes i läger vid Rimforsa. Anders Styfvert, som var öfverste för
Östgöta fotfolk, var befälhafvare för hela denna samlade trupp, till
hvilken äfven hörde en fännika från Yästanstång under Ingolf Bengts¬
son. En del af denna härstyrka blef förlagd vid ett pass två mil syd¬
ligare. Norr om Västervik på kustvägen till Söderköping ordnade Pe¬
der Hammarsköld försvaret med trupper, som varit å Öland, samt med
uppbådad allmoge. Nämnda stad härjades och brändes likväl af dan¬
skarna.
I juli var ställningen på krigsskådeplatsen klar. Så godt som hela
Småland och Västergötland voro uppgifna, och nu sökte svenskarne med
uppbådad allmoge, understödd af enskilda truppafdelningar, afspärra det
öfra Sverige.
I Östergötland vaktade Knut Hand vid Säby bro samt Anders Styf¬
vert vid Rimforsa bro och Kisa. Hammarsköld bevakade kusten.
Den 8 visade sig danskarne i Kisatrakten och skrämde besättningen
från passet därstädes. Fienden drog sig emellertid snart tillbaka, och
två dagar senare besatte Mårten Henningsson med sina knektar det¬
samma ånyo. Ett hundra man af Måns Stjernas ryttare hade blifvit
sända till Säby bro som hjälp åt Knut Hand, under det de öfriga sändes
i östlig riktning för att göra sig underrättade om den danska befälhaf-
varen Gert Rantzaus marsch.
Till några strider kom det icke i Östergötland. Danskarne drogo
sig tillbaka.
Gustaf Adolf och hertig Johan stodo alltjämt i förbindelse med hvar-
andra, och hertigen fick förhållningsorder rörande ställningarne vid Kisa
och Rimforsa, där å sistnämnda plats en skans borde uppkastas. Knut
Drake blef med sina ryttare sänd till Södra Möre härad, men fännikan
fick därefter befallning att komma till konungen. Höfvitsmannen Knnt
Håkansson fick befallning att spärra vägen från Kalmar till Kristiano-
pel. Konungen, som var i behof af ytterligare folk, bad hertigen att
snarast möjligt sända de flesta möjliga ryttare och knektar, särskildt
knektar, öfver Vättern till Småland, äfvensom proviant från hertig-
dömet, enär sådan saknades i Småland och Västergötland. Från Hvet-
landa anhöll konungen, att hertigen ändtligen skulle sända honom 600
knektar.
Freden i Knäröd i januari år 1613 afslutade detta krig.
I 1615 års fejder mot ryssarne deltogo 300 man östgötar.
I ett förslag öfver de trupper, som behöfdes till sommaren 1617.
upptagas från Östergötlands furstendöme 1,000 man landsknektar, men
något senare samma år efter nyskrifningen på hösten beräknas 1,500
man. I ett förslag af den 7 november 1617 >på allt det krigsfolk, som
hållas och hafvas kam omnämnas af Östgöta fotfolk enligt rusttjänsten
600 man. Enl. ett förslag på allt krigsfolk, som ordinarie hafvas och
hållas bör, af den 1 augusti 1618 upptages Östgöta fotfolk till 1.904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
