Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Vadstena krigsmanshus - Östgöta fotfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 385
d. v. s. korpraler och soldater. Ar 1783 indrogs krigsmanshuset, och
de dåvarande inkomsterna utdelades som pensioner åt sådana, som varit
berättigade att därstädes intagas. Senare har krigsmanshusets inkom¬
ster till större deJen indragits till kronan och ersatts med statsanslag.
Kassan äger ännu lägenheten Tycklinge och frälsehemmanen Öfvertorp
och Ryckelsby i Östergötland samt ett hemman i Halland.
Östgöta fotfolk eller Östgöta infanteri, som det under detta år¬
hundrade började benämnas. Omkring början af 1600-talet begynte äf-
ven benämningen regemente att användas, hit införd af det utländska
krigsfolket. Hvarje regemente utgjordes af 4—6 fännikor fotfolk eller
4—5 fanor ryttare. Men som fännikorna af gammalt bestodo af 500—600
man och fanorna af 300 man eller mer, och alltså voro lika stora som
senare tiders bataljoner eller kårer, kunde ett regemente vid den tiden
jämföras med en senare tids brigad, så mycket mer som fännikor och
fanor fortfarande utgjorde enheten såväl i taktiskt som ekonomiskt hän¬
seende. Benämningen regemente och öfverste var därför under början af
1600-talet af högre betydenhet än senare.
Östergötlands krigsfolk stod emellertid under böljan af detta århund¬
rade under befäl af furstendömets innehafvare, hertig Johan, från år
1604 och intill hans död 1618, till hvilken tid det behöll sin gamla in¬
delning.
Första gången, manskapets antal vid Östgöta fotfolk befinnes upp-
gifvet under 1600-talet, är år 1603, då Olof Pärssons fännika från Östan¬
stång bestod af 294 och Pär Månssons från Lysings, Göstrings, Bobergs
och Yifolka härad af 331 man.
I det folkförödande slaget vid Kirkholm den 17 september 1605, där
polackarne vunno en glänsande seger öfver Karl IX, deltogo de båda
östgötafännikorna. Efter ett tydligen strax efter slaget uppgjordt för¬
slag återstodo här af Pär Månssons fännika endast 139 man af 260 och
af Tyris Pederssons 77 af 217. Yid detta tillfälle stupade alltså 261
man af 477. Ovisst är med hvilken styrka detta fotfolk sedermera del¬
tog i det polska kriget, men år 1606 omtalas 190 man under Olof Pe-
dersson såsom hemmavarande, under det ungefär samtidigt Matts Matts¬
son beräknades kunna med 200 östgötar utgå till Liffland.
Under kriget med Danmark 1611—13 deltog regementet till en bör¬
jan i södra Sverige samt deltog under hertig Johan i drabbningen vid
Kölleryds hed i Halland den 21 februari 1612. Efter därstädes vunnen
seger förlädes regementet till den del af Västergötland, som hörde till
Johans hertigdöme, för att bevaka gränsen.
Under det konung Kristian var sysselsatt med, och äfven lyckades,
att eröfra Alfsborg, trängde en annan dansk styrka från Kalmar in åt
Småland samt uppåt östgötaskären, där den till en kort tid instängde
den svenska flottan, som hitkommit att skydda kusten.
Hertig Johan, som näst konungen utmärkte sig i detta krig, sam¬
lade för att förhindra danskarnes intågande i Östergötland, manskap
25—130727. Rid de r^tad, Östergötlands historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
