Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Östgöta fotfolk - Östgöta ryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN. 399
kompanier östgötar till Bohus fästning, det ena kompaniet under befäl af
en Aminoff, som det blifvit sagdt, major Henr. A., och det andra under
kapten Pet. Hård. Ar 1678 belägrades Bohus fästning af danskarna.
Kommendant var öfverste Fredrik von Börstell. Östgötarna voro med
befäl vid belägringens början 212 man, hvartill kom ett kompani finnar
om inalles 107 man samt 65 artillerister. De belägrade visade under 56 da¬
gar den största uthållighet vid försvaret af fästningen, ett försvar som äfven
blifvit ansedt som en den största bragd i Sveriges krigshistoria. Förstärk¬
ning erhölls emellertid under belägringstiden. Då nöden var som störst, an¬
kom en god hjälp med riksamiralen Gr. O. Stenbock, som blifvit hitbeordrad
med en undsättning af 4—5 tusen man. Bohus län blef härigenom räddadt
från fientligt infall, och försöken att framtränga upphörde.
Återstoden af ofvannämnda östgötar hade blifvit förlagda till Göte¬
borg. Den 18 juli år 1679 angifves 1 brigad vara vid Forstena, såsom
tillhörande Stenbocks armé.
Som en följd af de truppsammandragningar, som konungen af Dan¬
mark företog år 1699, sände konung Karl XII i oktober nämnda år
bland andra regementen äfven Östgöta fotfolk under Ulfsparre till Pom¬
mern som förstärkning åt där förutvarande trupper.
Därmed afslutades Östgöta infanteriregementes historia under 1600-
talet.
Ostgöta ryttare. I en strax efter slaget vid Kirkholm den 17 sep¬
tember 1605 emot Polen uppgjord förteckning öfver de styrkor, som va¬
rit med i detta slag, uppgifvas af detta regemente Nils Erikssons fana
till 120 man, hvilka efter slaget blifvit minskade till 72, samt Sven So-
mes fana till 123 man, hvaraf efter slaget voro kvar 94. Omkr. år 1606
beräknades Hans Persson och Sven Some kunna gå ut till Liffland med
hvardera 120 man. Ar 1612 var hertig Johan med sitt krigsfolk från
Östergötland i Västergötland samt deltogo vid infallet i Halland och
voro med vid Kölleryds hed den 21 februari. Därefter voro de i likhet
med fotfolket, förlagda i Västergötland för att bevaka gränsen. Ar
1615 skulle Östergötlands ryttare bilda en fana med 300 man under
Patrik Ruthwen, till hvars chef han säges blifvit nämnd år 1616. R.
var från Skottland.
I ett förslag öfver det folk, som behöfdes till sommaren 1617, da
Gustaf Adolf efter att ha afslutat de danska och ryska krigen ämnade
vända sig uteslutande mot Polen, upptagas dessa 300 man som lands-
ryttare, under det Östergötlands rustningsryttare upptagas till ett antal
af 200. I ett ytterligare förslag af den 7 november 1617 »på allt det
krigsfolk, som hållas och hafvas kan», upptages Östgöta fanan till 200
man enligt rusttjänsten och enligt ett förslag af den 1 augusti 1618 till
284 ryttare, hvilka beräknades skola deltaga, i händelse »någon entre-
prise i tillkommande år skulle företagas». Detta år var emellertid Ruthwen
chef för en fännika fotfolk i Småland. Ar 1621 voro en och 1622 tva
fanor, de senare med tills. 250 man, med i Liffland. Ett af desamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
