Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - II. 1600-talet - Östgöta ryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 NYA TIDEN.
ankom under Nils Asserssons befäl till Riga i början af juli manad
samt bevistade belägringen af Kockcnhusen och Scclburg kort därefter
samt i augusti eröfringen af Birzvti i Lithauen och fästningen Bauske i
Kurland.
Då det svenska rytteriet år 1023 tillökades, indelades Östergötlands
ryttare på tre kompanier med tillsammans 375 man.
Två af dessa kompanier deltogo i Liffland 1625 och 1626. Da ko¬
nungen bestämde sig för ett anfall mot WallJiof, tog han med sig 1,000
musketerare och så mycket rytteri, som han i hast kunde samla, hva¬
dan det är möjligt, att regementet deltog i träffningen därstädes den 6
januari 1626, hvilken var Gustaf Adolfs första egentliga seger.
Under år 1627 utgingo till Preussen i två omgångar 5 komp. Östgöta
ryttare och på våren 1628 ytterligare 1 komp., hvilka alla i juli voro
lägrade vid Dirschau. En del af dessa deltogo i träffningen vid Dir-
scliau den 8 augusti 1627 under befäl af Hans Rothkirk samt lågo där¬
efter i vinterkvarter därstädes, varande då tillsammans 672 man. Gus¬
taf Adolf flyttade emellertid i juli 1628 sitt läger från Dirschau till
Gemblitz, och den 3 augusti lät han en del trupper förlägga sig i kvar¬
ter på Grosse-Werder. Men då det nu icke gick efter konungens önskan,
och han ville komma till icke härjade orter för att få underhåll för sina
trupper, marscherade han mot Graudenz. Under dessa förflyttningar
medföljde de sex rytterikompanierna, hvilka den 9 september uppgifvas
till 474 man, >som marschera kam. Några dagar senare gick konungen
till Strasburg och började den 17 september belägringen af staden, som
den 24 gaf sig. Bland de deltagande i belägringen var äfven Östgöta
ryttare, som i oktober s. ä. på de 6 kompanierna räknade 371 man.
Icke långt senare blef Rothkirk med 4 af dessa kompanier hemförlof-
vad. De 2 återstående lågo öfver vintern som garnison i Haupt samt
under sommaren i lägret vid Montau under öfverstelöjtn. Otto Schul-
mans befäl, men fingo återgå på hösten s. å.
Enligt ^förslag pä folket till Stralsund 1629^ upptogos 4 komp. Ost¬
göta ryttare till 500 man, och enligt en glista på folket den 22 maj
1629> upptogos 2 kompanier Östgöta ryttare till 180 man.
De förra öfversändes, till ett antal af 499 man, sedan det blifvit be-
stämdt, att Sverige skulle deltaga i tyska trettioåriga kriget, är 1630
under befäl af Hans Rothkirk, som nu blifvit regementets öfverste. med
konungen till Tyskland. De öfriga, jämte ännu ett kompani, tillsam¬
mans 434 man, voro hemma under befäl af öfverstelöjtn. Otto Schulman.
Rothkirk fick efter ankomsten till Peenemiinde den 24 juni tillsammans
med kavalleriet i öfrigt marschera öfver Usedom och Wollin till Stet-
tin, där regementet kvarstannade.
Den 12 februari ar 1631 var denna afdelning af regementet med vid
eröfringen af Dcnunin. Sedermera följdes hufvudstyrkan till lägret vid
SrlurrfIt. I mars upptagas 300 man af Ostgöta kavalleri såsom varan¬
de med konungens armé. Den 16 april var afdelningen med vid eröfrin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
