Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Ryssarnes härjningar 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 17OO-TALET. 435
stadlund och en gammal bro härstädes antändes. All förbindelse emel¬
lan stränderna var därmed slut.
För att förhindra fienden att sprida sig å landsbygden utsändes mindre
truppafdelningar åt Söderköpingshållet. Åt norr brände däremot rys-
sarne fortfarande i den närmaste trakten. Ett försök af ryssame att
begifva sig till Finspång hindrades af öfverste Baumgarten med 72 man
af adelsfanan, som anländt den 30.
Den 31 transporterades ryssarne öfver strömmen samt togo sitt hög¬
kvarter vid Västertull. De oroade fortfarande svenskame med sina
kanoner men utan följd. Staden brann alltjämt.
Den 1 augusti böqade Urbanowitz att vada öfver strömmen, men då
kommo 10—12,000 ryssar emot dem. Svenskarne veko därför tillbaka,
följda af ryssame, till en by en half mil utom staden. Här tillbaka-
slogs nu ett anfall af kosacker. Borg och kringliggande gårdar brändes
detta oaktadt. Efter ett par timmar vände ryssarne tillbaka till Norr¬
köping, följda af svenskarne.
Den 2 augusti gick Urbanowitz med 30 ryttare ånyo öfver ström¬
men och förenade sig med v. Baumgarten, hvarefter de sökte att oroa rys¬
sarne, hvilka nu började föra ombord sitt rof.
En del allmoge från Vikbolandet hade bestämt sig för att under¬
kasta sig det ryska väldet. Då nu bönderna, uppgående till omkring
400 man, härför ankommo till Norrköping, hade ryssarne afseglat för¬
utom fyra ännu utanför hamnen kvarvarande galärer. Urbanowitz lät
då sitt rytteri omringa och tillfångataga bönderna. De sista galärerna
lämnade vid denna tid Norrköping.
Denna kommissionens berättelse stöder sig på från skilda håll inom
provinsen infordrade upplysningar. Omkring åtta år hade emellertid
förgått, sedan de omnämnda händelserna passerat, enär kommissionen
forst den 15 maj 1727 afgaf sin slutberättelse.
Af de infordrade handlingarna märkes särskildt den från magistra¬
ten i Norrköping. Men äfven vid genomläsandet af denna kan man
icke värja sig för tanken, att magistraten vid affattande af densamma
i allt bemödat sig att — minst sagdt — så litet som möjligt »komma
förargelse å stad».
Denna handling, som är daterad Norrköping den 11 september 1725,
meddelas här i sammandrag.
Till en böqan omtalas, hurusom stadens invånare från predikstolarna
blifvit kallade att infinna sig på viss bestämd dag inför borgmästare
och råd för att meddela allt det de kunde erinra sig hafva försig¬
gått år 1719, då fienden sköflade och lade Norrköping i aska. På denna
kallelse hade emellertid ingen infunnit sig, hvaraf magistraten ansåg,
att invånarne liksom borgmästare och råd »sitt då utståndna myckna
onda med all flit lära hafva sökt att ställa i förgätenhet, alldenstund
man detsamma ej utan besynnerlig ängslan eller förskräckelse sig erinra
kan», hvartill äfven kom glädjen af de friheter och privilegier som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
