Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Ryssarnes härjningar 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 1700-TALET. 443
lens proposition om stadens itändande. Saken var helt nära att afgöras
med geväret, då major Hugo Hamilton och borgmästare Ekebom i det¬
samma framträdde mellan de stridiga parterna och ej utan sina egna
lifs äfventyr förmådde bringa dem till en enighet, som så väl tycktes
behöfvas i denna nog brydsamma belägenhet. Men det oaktadt förblef
allt oredigt ända till sista stunden för fiendens ankomst.
Klockan tolf på natten åtskildes hjältarne. Kapten Siverts med sitt
kompani stod kvar på torget. Bönderna samlades vid Himmelstadlunds-
vägen och general Urbanowitz retirerade i god ordning utom Väster¬
tull.
Ändtligen kom förödelsens dag den 30 juli. Klockan 9 började torn¬
väktarna i S:t Olai kyrktorn att häftigt klämta. Med en språklur ro¬
pade han därunder som oftast: >Nu synas ryska galärerna hoptals fram¬
komma vid Västerbyudde.»
På Syltängsberget infann sig nu bonden Sven i Tomta, Kuddby soc¬
ken, hvarest han med ett lakan, fästadt på en stång, efter öfverenskom-
melse med G. O. Douglas utmärkte bästa stället för ryssarne att land¬
stiga. 1
Innan fienden hunnit debarkera, tände justitieborgmästaren Ekebom
eld i kronans magasin, hvarefter elden snart med en stark nordostlig
vind spridde sig öfver staden, som dessutom samtidigt antändes på flera
ställen. Härmed uträttades dock icke hvad man förmodat, ty fienden
ägde tillräckligt tid att bärga, hvad som fanns och täcktes anamma.
Vid ryssarnes ankomst till sjötullen lossades 18 styckeskott från deras
galärer. Alla voro dock fredliga i staden.
Det åsyna vittnet försäkrar i sin journal, att ej ett enda krutkorn
å vår sida förbrändes mot fienden. Likväl, heter det vidare, retirerade
han något, då han märkte Dyrings kompani och borgerskapet, som voro
uppställda på afstånd. Men då dessa gemensamt togo till flykten, re¬
pade fienden snart mod, så att han inom en liten stund svärmade kring
alla gator med geväret i ena handen och blosset i den andra. Knappt
var fienden inkommen i staden förr än han genomsökte alla hvälfda
källare och gjorde ett godt byte. Kyrkorna uppbrötos och sköflades på
allt, som kunde borttagas. De dödas boningar sparades icke. Koppar¬
kistorna och dugliga svepningar höllos till godo. Liken dels utkastades
på golfven, dels upprestes mot murarne. Två fartyg, lastade med kop¬
par, som nedsänkts i strömmen, upptogos och spolierades af fienden
förutom 13 andra, som uppbrändes i hamnen. Den bördiga och mog¬
nade grödan kring staden, som tillbjöd sin ägare en fördelaktig skörd,
1 En förf., J. Halting, har anfört, att Sven icke kannat vara på Sylten vid ryssarnes
ankomst till Norrköping, enär borgerskapet då var appställdt härstädes. Redan förut är
emellertid i närvarande arbete (sid. 437) påvisadt, att borgerskapet redan före ryssarnes
landstigning hade lämnat Sylten. Att fienden landsteg å strömmens norra sida är icke
något bevis för att bonden Sven icke kannat stå på strömmens södra sida. Föratom andra
skäl kan hans plats söder om strömmen varit beroende af det aftal, som härom blifvit på
förhand gjordt med fienden eller dennes handtlangare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
