Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Ryssarnes härjningar 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 1700-TALET. 447
afslutad den 1 augusti, som var en torsdag. Redan därpå följande
lördag talades emellertid i staden man och man emellan om, att bön¬
derna i orten ville gifva sig åt ryska tsaren. På söndagsmorgonen
samlades äfven en stor del allmoge i Norrköping. Med anledning af
böndernas uppträdande under dessa dagar tillsattes en domstol för att
rannsaka därom. Af nu i riksarkivet befintliga protokoll, som fördes vid
denna domstols sammanträden, framgår säkrast händelsernas gång, hvar-
för här lämnas en berättelse, grundad på desamma.
Till en början framgår, att ofvannämnde Sven Bengtsson (af andra
kallad Dansson) i Tomta fortfarande ställde sig till ryssarnas tjänst.
Enligt protokollet hade han »låtit sig finna mycket benägen att befor¬
dra denna sammankomst samt gått framför de andra med ett hvitt
kläde på sitt piskskaft. Då ryssarne blefvo varse de ankommande,
hämtades fyra af dem på en galeja, nämligen Sven i Tomta, Per i Va-
lingstad, Nils i Klinta och Hans i Asvittinge, alla från Kuddby soc¬
ken i Björkekinds härad. När nu dessa kommit ombord, fördes ordet
af Sven i Tomta, hvilken (som de berätta) bedt den ryske amiralen om,
att de och deras hus måtte från brännande blifva förskonta. Ryssarne
hade då framkommit med ett stort ark papper, på hvilket öfverst en¬
dast några rader voro skrifna, med till utseendet ryska bokstäfver (efter
böndernas berättelse), hvilket en tolk velat för dem uttyda. Men då de
ändock icke kunde begripa rätta innehållet däraf, begärde Sven i Tomta,
att de ville låta öfversätta det på svenska, hvilket ryssarne äfven gjorde
på andra sidan af bemälta papper.»
Skriften hade denna lydelse: »Vi underskrifna bedja härmed hans tzari-
ska majestät, att han allernådigst ville bevara oss för döden och taga oss
i sin allernådigaste protektion, och att våra husrum intet månde blifva
ruinerade eller uppbrända; men vi förobligera oss med ed att vara hans
tzariska majestät trogna och underdåniga, men skulle vi emot vår be¬
gäran vara motsträfviga, så skall hans tzariska majestät befalla oss
döden, våra hus uppbränna eller med svärd öfvergå.»
Denna skrift upplästes nu för Sven i Tomta af ryssarne, och lät
denne sedan, när de kommo från ryssarne, Anders i Näs uppläsa den
för en del af allmogen, som var församlad ett stycke från staden. Där¬
på for Sven hem till sin gård och lät sin son Bengt Svensson göra en
afskrift på ett lika stort papper, som det han fick hos ryssarne, af det,
som var skrifvet på svenska. Med detta begaf sig Sven till Kuddby
prästgård, där en hop allmoge var samlad. Här ville han nu förmå
och så godt som tvinga kyrkoherde Vennerdahl att underskrifva soc¬
kenmännens namn, intet aktandes dennes och fleres allvarsamma för¬
maningar att afstå med ett så skadligt förehafvande. När kyrko¬
herden rådde till att skrifva en annan böneskrift, som icke innehöll nå¬
gon edlig förbindelse, ville Sven icke emottaga ett sådant råd utan
sade, att intet ord skulle ryggas af det som var skrifvet. Länsman
Anders Andersson ditskref då sä väl sitt eget som Kuddby samtliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
