Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Ryssarnes härjningar 1719
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 NYA TIDEN.
Af ofvanstående berättelse framgår, hurusom ryssarne, sedan de
härjat en del af östgötakusten samt Norrköping, lämnade orten. Fien¬
dens besök orsakade emellertid oro och besvär äfven inom andra delar
af provinsen, hvilket allt framgår af de berättelser, hvilka insändes till
den kommission, som tillsattes för att undersöka, hvad som hände vid
detta ryssarnes infall i Östergötland samt huru ståndspersoner,
kronobetjäning och allmoge vid detta tillfälle skickade sig. Af en dy¬
lik berättelse, som berör Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härad,
framgår således, att af ståndspersoner och allmoge efter order från
Östergötlands landshöfding, samlades vid Kumla gästgifvaregård så många
från Åkerbo och Bankekinds härader, som kunde föra bössor och spjut
till ett antal af ungefär 700 å 800 man den 27 juli 1719. Här stodo dessa
nu marschfärdiga till den 29 samma månad under dåvarande kronobefall-
ningsman Hvessings anförande tillika med länsmännen. Sistnämnda dag
fingo de emellertid bud, att hvar och en skulle få gå hem till sitt.
Hanekinds hemmavarande invånare, till ett antal af omkring 350
man, samlades en half mil väster om Linköpings stad, där de stodo
marschfärdiga två dagar, hvarefter de fingo kronobefallningsman Hves¬
sings hemlof tills vidare order. »Hafvandes», säges det i berättelsen,
som är daterad 14 sept. 1725, »ståndspersonerna och gemene allmoge i
bemälde härader sig icke undandragit från den undersåtliga plikt, de
efter högsta görligheten uträtta kunnat.»
Men äfven af de svenska trupperna åstadkoms under fram- och åter-
marschen mycken olägenhet och stor skada. Så hade t. ex. de tyska
dragonerna vid ett tillfälle haft ett dygns rast i Bystads socken, Åkerbo
härad. Här togo de nu i husen utan betalning allt, hvad de behöfde
till sitt lifsuppehälle, hvarjämte de för hästarne utkastade allt befint¬
ligt hö, hvaraf hästarne förtärde en del, under det resten skadades och
blef oanvändbar. Den otröskade säden togs ur ladorna eller från gär¬
dena och kastades under hästarna på fältet. Oslagna betesmarker för¬
stördes. Oxar, får, svin och höns slaktades, smör, befintligt kött, fläsk,
fisk, öl och brännvin förtärdes, hvartill en mindre del husgeråd m. m.
förlorades. Bönderna kunde med anledning häraf icke utan de största
svårigheter betala det årets skatter.
Under 1719 års härjningar i Östergötland förstördes genom det ry¬
ska anfallet för 445,688 dal. smt 1 V3 öre. I denna summa ingå icke
förlusterna i Norrköping samt värdet af hvad som förstördes vid två
af provinsens säterier, hvilka förluster icke blifvit uppgifna och därför
icke äro upptagna i värderingen. Enligt en i Linköpings bibliotek för¬
varad beräkning, verkställd år 1802, efter å Norrköpings rådhus befint¬
liga handlingar, besteg sig förlusten, oberäknadt kyrkor och offentliga
byggnader, af detta ryssarnes besök i Norrköping till 1,786,435 dal.
kmt och 144,252 dal. smt i fast egendom samt 2,836,772 dal. kmt och
344,533 dal. smt i lös egendom, fördeladt på omkring 1,080 personer.
Brandskattningen af Norrköping, som började den 30 juli, synes först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
