Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Undervisningsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456 NYA TIDEN.
regementschefs bref härom till konsistorium som ock konungens befall¬
ning att gifva innehafvaren anvisning på sådana ynglingar, som uppe-
höllo sig vid gymnasium och skolorna inom stiftet och under sken af
att idka studier förde ett lättjefullt lefverne och förförde den öfriga ung¬
domen, så att läroverken skulle befrias från skadligt folk.
För att nu söka upphjälpa gymnasier och lärdomsskolor tillkom en
ny skolordning. Densamma antogs 1723 af rikets ständer samt utfär¬
dades den 4 februari 1724. Liksom under 1600-talet förblef enligt denna
skolordning dessa läroverks hufvudsakligaste uppgift att dana präster
och statens tjänstemän. Latinet var hufvudämnet. Vid undervisning i
teologi lades största vikt. Gymnasium i Linköping fick 7 lärare, hvaraf
2 i teologi, en i logik och metafysik, en i moralfilosofi med historien
som bihang, en i hvardera grekiska, latin och matematik, hvilket sist¬
nämnda läroämne nu infördes. Denna skolordning, som egentligen en¬
dast var afsedd att gälla tillsvidare, blef beståndande ända in på föl¬
jande århundrade.
Sockengången, som icke var annat än tiggeri för lärjungarna, samt
tjänstgöringen såsom sångare vid begrafningar voro emellertid förhat¬
liga och afhöllo många, särskildt adelsmän, att hålla sina barn i de all¬
männa skolorna. Dessa fingo i stället sin uppfostran i hemmen af en¬
skilda lärare. Af barn, som 1761 studerade vid Linköpings läroverk,
voro inga af adlig släkt, 34 barn af präster, 12 af borgare, 12 af bön¬
der, 18 af civila ämbetsmän och 4 af militärer eller tillsammans 80.
Adelns barns uppfostran blef äfven försummad. Äfven vid univer¬
sitetet i Uppsala vistades få adelsmän. Under första hälften af 1700-
talet inskrefvos endast 3 adelsmän vid Östgöta nation. De två första
af dessa, tvenne bröder, antogos året efter sin inskrifning år 1735 till
’seniores honorarm. Under senare hälften af århundradet inskrefvos i
nationen närmare ett 25-tal adelsmän. Gustaf III sökte på sin tid
förmå de rika och de adliga familjerna att sända sina söner till Upp¬
sala i stället för att låta dem få sin uppfostran i Frankrike, som allt¬
mer blifvit vanligt.
Omkring midten af århundradet arbetade en uppfostringskommis-
sion i femton år på ett sedan framlagdt förslag, att skolan skulle lägga
grund till uppfostran för alla stånd och lefnadssätt. Det utgafs år 1760
men ledde icke till något resultat.
För att gifva en antydan om skollifvet vid denna tid meddela vi här
några spridda drag om detsamma. Förutskickas bör likväl den an¬
märkningen, att den tidens gymnasister i allmänhet voro vida äldre i
afseende å lefnadsåren än nu för tiden. Så t. ex. erhöll år 1788 en
gymnasist om 27 års ålder testimonium för afgång till Akademien. I
betraktande får äfven tagas, att lärareverksamheten under äldre tider nog
icke alltid utöfvades med det allvar som i en senare tid. Och såväl lä¬
rare som lärjungar tilläto sig afvikelser från skolordningens föreskrifter.
Sa betinnes bl. a., att år 1709 dimitterades icke mindre än 21 ynglingar till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
