Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Undervisningsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 1700-TALET. 457
akademien. Biskop Haqvin Spegel frågade då, förvånad öfver det stora an¬
talet, om rektor rörande deras dimission rådgjort med sina medhjälpare.
— »Ja» — blef svaret — »men de göra intet godt här, därför är
bäst, att de begifva sig härifrån.»
Osämja lärarae emellan var därjämte icke ovanlig. Lärarne skötte
icke heller, som sig vederborde, sina lektioner. Ar 1708 varnas en kol¬
lega för att ha uteblifvit från skolan och egenmäktigt till vikarie an¬
tagit en gymnasist. Kollegan ursäktade sig med sjukdomsförfall.
Så sent som år 1794 måste biskop J. A. Lindblom — på det tiden
för gymnasiiungdomen icke skulle gå förlorad — föreskrifva, att ingen
lärare skulle äga rätt »gifva lof» eller försumma någon lektion vid ett
vite af en riksdaler för hvar försummad timme, samt att en af sjukdom
eller af annat laga förfall hindrad lärare därom skulle i tid underrätta
gymnasiirektor o. s. v.
De oordningar, som mest förekommo bland gymnasisterna, synas
hafva varit uppträden med oljud och buller på stadens gator eller
offentliga platser.
Ett uppträde, som omtalas redan år 1694, var då gymnasiiungdomen
hade begått något slags öfvervåld mot en af stadens borgare. Att di¬
sciplinen inom läroverket då icke stått särdeles högt samt att rektor
och lärare voro uttröttade på gymnasisternas uppträden, kan man för¬
stå, då detta mål öfverlämnades till världslig rätt, på den grund »att
ord gälla intet till korrektion ej heller ris och ferla, som brukas i skolan».
Det oskick, som förekom, förbereddes ofta på stadens krogar, hvilka
voro öppna till sent på nätterna. Och den tidens skolordning lade icke
genom förbud något hinder i vägen för ungdomen att där uppehålla sig.
I oktober 1701 vände sig emellertid domkapitlet såväl till landshöfdin-
gen som till regeringen med en anhållan om, att stadens polis måtte
anbefallas stänga krogarne i tid samt att liksom i Uppsala ingen yng¬
ling skulle få vistas utom sitt kvarter efter kl. 8 e. m. En dylik för¬
ordning utkom äfven ett halft år senare, ehuru tiden bestämdes till kl.
9 e. m. Våldsamheter och oseder förekommo emellertid fortfarande. Och
om det emellanåt så fredligt hette, att gymnasisterna skulle en eller
annan afton hålla serenad, så urartade dessa lätt till störande hän¬
delser. Ar 1749 förbjödos äfven dessa »djäknarnes» nattserenader.
Är 1734 hade gymnasisterna af en eller annan anledning kommit i
gräl med stadens skomakaregesäller. Det blef våld mot våld. Men
gymnasisterna gingo denna gång så långt, att de föröfvade hemgång
samt sönderslogo fönster och fönsterposter i skomakarehärbärget. Upp¬
trädet var af sådan beskaffenhet, att det förekom vid allmänna dom¬
stolen och t. o. m. »gick till hofrätten». Och hofrätten dömde gymna¬
sisterna till »brackstut» samt 48 dalers böter i skadestånd.
Ett tiotal af år senare förekom ånyo till handläggning inför allmän
domstol ett par dylika gräl. Den ena gången grälades med en kusk,
och en annan gång var ofrid mellan några gymnasister och en värfvare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
