Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Undervisningsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 1700-TALET. 461
till gymnasiikammaren, enär man icke kunde hafva någon rättelse af
kyrkans tornur, som under den starka kölden sällan var i gång. Se¬
nare anordnades så, att mat. lektorn skulle uttaga middagslinien och
därefter ställa det ena till honom hemflyttade gymnasiiuret, efter
hvilket såväl tornuret som uret å gymnasium kunde hållas i ord¬
ning.
Betygsättning beslutades på efori förslag år 1784. För hvaqe gym¬
nasist skulle läraren i sin katalog utmärka gymnasistens »snille och flit»
med betygen a, b och c. De med betygen a och b försedda skulle vid
utdelning af premier bekomma en viss summa. De med c betecknade
blefvo däremot utan.
Det är förut omtaladt, hurusom år 1709 icke mindre än 21 ynglin¬
gar fingo afgångsbetyg till akademien. Detta var egentligen beroende
på, att det för tillfället var stor frekvens vid gymnasium. Och under¬
stundom lämnades på begäran äfven afgångsbetyg åt försumlige och
mindre kunnige gymnasister, blott de lofvade att icke blifva präster.
Så lämnades dylikt tillstånd år 1781 åt några, som utan examen ville
resa till akademien, enär de endast drogo ut på tiden och »togo bort
socknar från andra».
I regel var man likväl vid flyttningar och afgång till akademien
sträng. Endast få uppflyttades, och få erhöllo årligen — efter aflagd
examen — afgångsbetyg.
Men både lärare och lärjungar gjorde allt emellanåt afvikelser från
stadgad ordning.
Ar 1706 hade ett par ynglingar, försedda med ett betyg för upp¬
förande, författadt på latin, sökt inträde vid akademien i Lund. Då de
emellertid icke blefvo emottagna, hemsände de till Linköpings dom¬
kapitel en anhållan om afgångsbetyg. Detta beviljades emellertid icke,
och under skriftväxlingen i saken upplystes, att ynglingarne endast voro
skolpiltar, som aldrig blifvit uppflyttade på gymnasium.
Ar 1707 beklagade sig skolans rektor öfver gymnasiirektorn, enär
den senare emottagit tvenne ynglingar, som öfvergifvit skolan och där¬
ifrån blifvit utstrukne.
På 1760-talet synes man kommit till insikt om behofvet af större
noggrannhet och ordning. Sålunda beslutades t. ex. år 1761, att rektor
skulle föra anteckning öfver sjuke och öfver dem, som hade lof en eller
annan timme, för att sedan vid jämförelse mellan rektors och lärares
anteckningar få utrönt, huruvida en frånvarande verkligen haft laga
förfall. Till förekommande af omogen afgång till akademien upprät¬
tades samma år en förteckning på afgående, hvari lärarnes vitsord an¬
tecknades om den afgåendes kunskapsmått.
Gymnasiikursen var bestämd till fem år, tre i minori och två i ma¬
jori, men denna tid syntes dock gymnasisterna i allmänhet för lång,
och de väntade sällan så länge med afresan till akademien. Det be¬
stämdes därför vid denna tid, att de, som ämnade antaga sacros ordi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
