Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Undervisningsväsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462 NYA TIDEN.
nes, borde åtminstone ett eller ett halft år lagt någon grund i de spräk
och vetenskaper, som i superioris gymnasii auditorio läsas, innan de af-
gingjo till akademien.
Ar 1783 föreskref eforus, att vid afgång till akademien skulle testi-
monium på latin endast tilldelas dem, som kunde det, hvilket blifvit
genomgånget i majori.
I Linköpings trivialskola undervisades ungdomen af rektor, konrek-
tor, tre kolleger eller hörare samt en räknemästare eller apologist.
I de öfriga östgötastädernas trivialskolor försiggick undervisningen
äfvenledes enligt 1724 års förordning, möjligen med en och annan för¬
ändring, som senare tillkommit. Förhållandena vid Vadstena skola
sägas under början af århundradets senaste hälft icke i alla afseenden
varit de bästa.
För folkets undervisning saknades, ända till dess 1686 års kyrkolag
utkom, i lag bestämda anstalter, men i denna lag stadgades, »att kapel-
laner och klockare skulle med all flit drifva barnaläran och undervisa
barnen i att läsa i bok». Prästerna skulle »flitligen drifva katekismi
lära så väl i predikningarna som vid katekisationer och årliga offent¬
liga förhör». Vidare stadgades, att ingen fick träda i äktenskap, som ej
utantill kunde Luthers lilla katekes och därtill begått den heliga nattvarden.
Men det dröjde länge, innan dessa föreskrifter buro frukt. Till en
början blefvo under krigsåren såväl klockare som skollärare ofta ut-
skrifna till krigstjänst. De, som vid krigsårens slut ännu lefde, fingo
år 1719 emellertid återgå till skoltjänst.
För att visa undervisningens läge å landsbygden under århundradet
anföres här följande. Ar 1730 hade, enligt en af Östergötlands kyrkoher¬
dar (Hof) till domkapitlet gjord anmälan, endast »tvådelarna lärt sig läsa i
bok, men de andra intet, mest de gamla och fattiga», hvarefter tilläg-
ges, att »man Gudilof intet många bland folkhopen funnit, som icke lärt
sig doktor Lutheri mindre katekes utantill». I Appuna, bestående af
181/2 mantal, uppgick deras antal, hvilka begagnade salighetsmedlen,
enligt kommunions- och läselängderna till högst 170 personer, men »om
man noga skulle eftersöka, hoppas man, det flera lära vara, som lärt
sig läsa i bok och vackert framsteg gjort i sin kristendomsförkofring
än som de andra, hvilka med egna ögon intet kunna läsa, hvad Gud
oss i sitt ord uppenbarat har».
Några egentliga skolor kommo endast sparsamt och långsamt till
stånd, och ännu mot slutet af tidehvarfvet kan det icke talas om något
ordnadt folkskoleväsen. De flesta socknar saknade verkliga undervis¬
ningsanstalter. Så till exempel fanns i Östra Husby socken icke någon
skola förr än 1770. Ar 1763 beslutades visserligen å sockenstämma, att
en »flitig, nykter och gudfruktig barnalärare» borde antagas samt att
»kvicka gossar skulle gå till klockaren och lära sig skrifva, som fram¬
deles har sin nytta med sig». Det synes dock stannat vid beslutet.
Först år 1770 antogs en skolmästare, men år 1771 besöktes skolan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
