Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Undervisningsväsende - Språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 NYA TIDEN.
skyldig gratis gifva undervisning åt barn från nämnda egendom och
mot lindrig afgift åt andra socknens barn.
Redan på 1770-talet inrättades i Norrköping på bekostnad af fabri¬
kören Peter Swartz den s. k. Swartziska friskolan, i hvilken visst an¬
tal fattiga barn skulle erhålla fri undervisning, böcker och skrifmaterial.
Skolhus uppbyggdes år 1772, hvilket äfven innehöll en skolkyrka.
Språket. Ett försök att i svenska språket införa medelsvenskans
stafsätt och ordböjningar hade måst gifva vika för enklare former, och
nysvenskan gick efter många tvister under början af århundradet seg¬
rande ur striden. Svenska språket vann äfven i renhet genom bort¬
läggande af en stor mängd från tyska eller franska språken under 1600-
talet införda ord. Ett mera språk- och följdriktigt böjnings- och staf-
ningssätt bidrog till mera regelbundenhet. Latinet fick nu äfven i
många vetenskapliga arbeten gifva vika för svenska språket, som där¬
med kom till större användbarhet. Därjämte erhöll språket en veten¬
skaplig behandling genom den sveogötiska ordbok — Glossarium Svio-
gothicum — som utgafs af den lärde Johan Ihre, son af den andlige
vältalaren Tomas Ihre, hvilken under de senaste åren af sin lefnad var
domprost i Linköping.
Här må anföras några prof på språket, sådant det skrefs i Öster¬
götland.
I Ydre härads dombok läses för den 23 okt. 1702 följande: Cronans lendzman Lars Pers¬
son anklagade pigan Agneta Johansdotter i Mareks knecktetorp för det hon nägra dagar
för midsommarsdagen skall hafwa förklätt sigh till en skogzröfware i det hon tagit Soll-
datens Per Marbergz bruna wallmarsråck på sigh och hans hatt, hwarmedh hon gått om
affton neder i Hemmingz hage utj Marek, der att möta hans piga Brita Börjesdotter som
då äfwen widh hon kom satt och mållkade, och widh hon fick see denna i bnskarne blef
hon rädd togh hyttan medh sigh lopp det fortaste hon kunde, så att hon spilte nth något
af miölken, då Agneta ropat och bedit henne bida, men var så rädd att hon intet dristade
sigh dertill, utan des mera Agneta ropade, des mera språngh den andra, sedan gick Agneta
tillbaka till sitt torp igen, strax derpå gick Hemmingh medh Nills ibidem och be:te piga
Brita neder i hagen, att see hwem det war, och då war hon utur hagen gången, derifrån
gingo det till torpet och talte medh knecktehnstrun Ingridh som sade sigh intet bedit henne
gå åstadh, och Agneta war då gången till det andra torpet lijkhallen ben:d; Agneta swarar
och sigh intet ment något ondt härmedh utan i sin roligheet och för löije skull gådt till
Brita effter de wore uppfödellse barn i hoop, tog en flicka Annika medh sigh på det hon
icke skulle blifwa rädd for henne och går hagen in till torpet, intet skrijkct eller ropat
utan bett den andre bijda och frågat henne om hon sedt till knecktehustruns kallf. Rc-
solutio. För det Aagneta således förkläde sigh den tijdh som en stoor inbillningh war in¬
kommen hoos folket i landet att röfware wore i gånge, hwarigenom pigan Brita blifwit
mycket rädd, jembwähl förordsakat andra att fatta räddhåga deraf, så skall hon böta 4 dr.
S. M. Cronor, angifwaren Ve det öfrige till 2 skiftes till Socknekiörkian och de fattige.
Ur Karl Fredrik Broocmans Beskrifning öfver Östergötland, tryckt 1760, anföres följande:
Ehuruwäl jag gjort mig största vinning om, at förekomma felsteg uti thenna Beskrifning.
så kan wäl äntå på ett eller annat rum något insmygt sig; hwilket en wälsinnad Läsare ej
lärer omilt anse, när han benägit eftersinner, at uti en så inrättad Beskrifning, som thenna
är, sådant lättcligen kunnat ske. Wille then gunstige Läsaren vid genomläsandet antekna
the felaktigheter Han finner, och per posto lämna mig del theraf, så är jag honom höge¬
ligen förbunden, och låfwar tå framdeles, om GUD förlänger lifstiden, icke allenast gjöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
