Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Språk - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 1700-TALET. 465
genom Trycket allmänt, hwad mer märkwerdigt om ÖsterGötland mig har kunnigt blifva,
utan ock t& rätta hwad nu felat är.
Jak. Axel Lindblom skrifver i sitt företal till Linköpings biblioteks handlingar 1793:
Den med sitt snille alt omfattande, oförgätlige Biskopen Eric Benzelius vårdade äfwen syn¬
nerligen denna Boksamling. Böckerna, som nu woro upstälde i östra Choret af Domkyrkan,
utsatte för fuktighet och dam, blefwo i skåp förvarade: doupletter afskilde och försålde.
Prästerskapet ytterligare uppmuntradt, at enligt Eongl Schols-Ordningen afgifwa någon
vacker och nyttig Bok från sine Sterbhus och ändtligen en Donations-Bok inrättad, hvari
deras namn förvarades, som med någon gofva ihogkommo Bibliotheket. Ibland dem äger
äfwen Biskop Benzelius et förtjent rum. Til lycka för Bibliotheket effterträddes Sal. Er.
Benzelius af en icke mindre Bokälskande man, Doct. A. O. Rhyzelius. Första frukten af
hans omsorg om Boksamlingen visade sig i den författning han 1745 års Prästmöte gjorde,
at Prästerskapet, i stället för den Bok, som vid hvar och ens frånfalle till Bibliotheket
borde lemnas, åtog sig under deras lifstid en frivillig afgift, hvaremot Biskopen lofvade
draga försorg om et lämpligare förvarings-rum, än det hittils nyttjade östra Choret i Dom¬
kyrkan.
Litteraturen. Af östgötar — vare sig infödda eller inflyttade —,
som under detta århundrade ägnade sig åt litteraturen, nämnas här:
Samuel Johansson Alnander, teologisk skriftställare (f 1772), Jonas
Apelblad, resebeskrifvare (f 1786), Erik Benzelius d. y.,1 biskop, utn.
ärkebiskop, lärd (f 1743) (fig. 230), Didrik Gabriel Björn,1 teaterförfat¬
tare (f 1810), Henrik Braad,1 förf. till »Ostrogothia literata», handskrift
i fem volymer, Karl Fredrik Broocman, förf. af den 1760 utgifna »Be-
skrifning öfver Östergötland» (f 1761), Nils Reinhold Broocman, den före¬
gåendes brorson, runforskare och utg. af historiska arbeten, Karl Gustaf
Cederhjelm, bekant för sina kvicka vers och epigram m. m. (f 1740),
Karl De Geer, utgifvare af bl. a.: »Mémoires pour servir å 1’histoire des
Insectes», ett sekularverk i åtta volymer (f 1778), Petrus Ekerman, utgif¬
vare af icke mindre än 615 egenhändigt författade akademiska disser¬
tationer (f 1783), Karl Gustaf Ekmanson, utgifvare af en mycket spridd
predikosamling (f 1822), Henrik Frosterus, författare i krigslagfaren-
het (f 1773), Fredrik Hasselquist, naturforskare (f 1752), Per Johan Höp-
pener, politisk skriftställare (f 1802), Samuel Klingenstierna (fig. 231),
som lämnade viktiga bidrag till fysiken och matematiken (f 1765),
Magnus Lehnberg,1 vältalare och bekant för sina akademiska äreminnen
m. m. (f 1808) (fig. 232), Johan Henrik Lidén, hvars arbeten varit till stort
gagn för forskare (f 1793), Jakob Axelsson Lindblom, förf. bl. a. till
den allbekanta »Förklaring till d:r Luthers Lilla katekes» (f 1819),
Samuel Loenbom, historisk författare (f 1776), Gustaf Regnér, publicist,
utgifvare af »Försök till metriska öfversättningar från forntidens skal¬
der» m. m. (f 1819), Torsten Rudeen,1 vitterhetsidkare (f 1729), Andreas
Rydelius, filosof och utgifvare af det första utförliga verk i filosofi på
svenska, ett för sin tid de\ lärdaste och yppersta arbete (f 1738),
Uno von Troil,1 kyrkohistorisk författare (f 1803), Jakob Wallenberg,
humoristisk förf., bekant framför allt genom sin reseskildring: »Min son
på galejan eller en ostindisk resa» (f 1778).
1 Icke infödd östgöte.
30—130727. Ridderstad, Östergötlands historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
