Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Kyrkan - Åkerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472 NYA TIDEN.
godt, att all tryckning så väl af samma återkallelse som af öfrige i
detta mål varande handlingar och protokoll härmed förbjuda.»
Det synes häraf, att det icke varit mycken fara med fritänkeriet,
och Astrand fick den begärda tjänsten.
En och annan katolik omtalas inom provinsen från denna tid bland
från utlandet till Vadstena kammarduksfabrik inkallade fabriksarbetare,
men de synas icke gifvit anledning till någon vidare oro.
För öfrigt hade redan tidigt under 1700-talet röster höjts för ut¬
vidgad frihet i religiöst hänseende. Och dylika åsikter vunno allt mer
utbredning, till dess 1781 förordningen om religionsfrihet utkom. Föl¬
jande år fingo judarna sin första rättsliga ställning i Sverige samt
fingo rätt att bosätta sig i tre uppgifna städer. En af dessa var Norr¬
köping.
Åkerbruket och dess binäringar. Liksom andra näringar var jord¬
bruket i största förfall vid Karl XII:s död. Brist på arbetskrafter och
dryga gärder hade utarmat detsamma och dess idkare. Regeringens
omsorger vände sig därtill hufvudsakligen mot förbättrande af industri
och handel, hvilka hastigare än jordbruket kunde gifva inkomster.
Ehuru Östergötland långt ifrån hörde till de sämst lottade land¬
skapen, fanns i Linköpings län likväl år 1718 ett antal af 46 öde¬
hemman.
Riksdagen sökte visserligen på ett och annat sätt understödja landt-
bruket men alltjämt ansågs landthushållningen i främsta rummet vara
endast till som stöd för industri och handel.
Ar 1742 påbjöds inom socknarna ett slags hushållningssällskap, som
skulle råda och leda öfriga landtbrukare samt hafva tillsyn öfver landt-
brukets skötsel. Dessa sällskap stodo under landshöfdingarnes tillsyn
samt synas varit till nytta under sin korta tillvaro.
Prästerskapet, som på grund af de boställen, de innehade, och af
hvilkas afkastning de skulle lefva, kunde icke annat än hysa intresse för
jordens skötsel. Ar 1763 framkom äfven ett förslag, att prästerskapet
inom Linköpings stift skulle inom sig sammansluta sig till ett hushåll¬
ningssällskap. Det antyddes, att prästerna voro de, som voro de kun¬
nigaste i naturvetenskapen och sålunda voro bäst skickade att anställa
rön i landthushållningen. Förslaget innebar äfven, att prästerna efter
prästmötena i stiftstaden skulle hafva möten för samtal i landtbruksfrågor.
Förslaget visar alltid omsorg från visst håll för landtbruket, äfven om
sällskapet icke kom till stånd.
Landshöfdingen inom provinsen tog äfven prästerskapets intresse för
jordbruket i anspråk, då det var fråga att införa potatisodling. Efter
en mindre god årsväxt på 1770-talet uppmanade landshöfdingen näm¬
ligen domkapitlet att genom prästerskapet söka bland menigheten sprida
kännedomen om och nyttan af denna jordfrukt. I skrifvelser tiU prä¬
sterna förordades äfven potatisodlingen, hvarigenom bekantskapen med
densamma i sin mån spriddes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
