Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Åkerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 1 700-TALET. 473
Bristen på arbetskraft för jordbruket sökte man undanröja genom
tjänstehjonsstadgar af 1723 och 1739, då tjänames löner bestämdes lik¬
som dagsverkares löneersättning. På en gård fick icke finnas mer än ett
visst antal tjänare, och i detta antal inräknades äfven egna arbetsföra
barn. Däröfver fick endast behållas en son och en dotter i hemmet,
öfriga voro tvungna begifva sig ut i tjänst, om de icke studerade eller
ägnade sig åt andra yrken. Från 1747 tilläts dock bonden behålla alla
sina vuxna barn hemma.
Den gamla tvångsåtgärden, att landtman icke fick försälja sina va¬
ror när, hvar och hur han ville, upphäfdes 1765. Äfvenså upphäfdes
förbudet att tjänstefolk icke hade rätt att flytta från ett landskap till
ett annat. Efter hand kom äfven en hel del andra lättnader till stånd
for jordbruket. Till jordbrukets förbättrande bidrogo lagen om stor¬
skifte, spannmålshandelns frigifvande, rätten för ofrälse personer att
köpa säterier och frälsehemman, betryggad besittningsrätt af krono-
hemman, inköpta till skatte, o. s. v.
Magasinsinrättning, till lättnad vid missväxtår, tillkom 1786.
Brännvinsbränningen var icke ägnad att befordra jordbrukets upp¬
sving samt bidrog till sädesbrist.
Sädesodlingen låg främst till grund för landthushållningen inom
Östergötland, och efter goda år kunde skörden icke endast föda land¬
skapets befolkning utan kunde äfven, åtminstone från midten af århun¬
dradet, måhända äfven därförut, tusentals tunnor råg, korn, hvete, ärter
och hafre utföras, dels forledes, dels sjövägen till grannarna.
Afkastningen blef likväl icke alltid sådan, den bort blifva, på grund
af den ringa nötboskapsuppsättningen och däraf följande brist på göd¬
ningsämne. I öfrigt odlades något lin och hampa samt efter hand
potatis. Från 1730-talet odlades tobak i Norrköpingstrakten äfvensom å
andra orter.
Vid midten af detta århundrade omtalas med särskildt beröm jord¬
bruket vid Björnvikens säteri, Kvillinge socken. Ägare till denna gård
var Karl Nikol. Yadström. Då han böljade förbättra hushållningen
vid gården, ville till en början de underhafvande icke gärna upphöra
med sin föregående näring, som var att föra ved, ribbor och andra
skogsvaror till Norrköping, och i stället gå mot ersättning vid herr¬
gården. Men efter hand vande de sig härvid och insågo fördelen. Då
denne ägare mottog gården, var nästan hälften af jorden en beväxt hag-
mark, som icke kunde föda gårdens kreatur. Häraf upplöjdes nu årligen
flera tunnland och användes så, att när jorden burit säd, blef där god
äng. I stall och ladugård beräknades fodringen efter vikt. Djuren
fodrades ofta men i små portioner. Med renhållningen hos djuren var
mycket noga. Boskapen stod inne om försommaren på lika foder som höst
och vinter, till dess gräset uppvuxit så, att kreaturen kunde äta sig
mätta. Björnvikens frälsebönder deltogo icke vid hufvudgårdens åkerbruk,
icke heller deras hästar, utan arbetet drefs med egna dragare och torpdags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
