Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 NYA TIDEN.
till dessa 1700-talets bruksägare. Bruksegendomarne bebyggdes med
präktiga manbyggnader. Vackra parker och trädgårdar anlades. Och
vid de olika bruksgårdarna fördes ett gästfritt och ofta yppigt lef-
nadssätt.
Namnen på en del af dessa brukssläkter må här nämnas, såsom släk¬
ten Adelsvärd, Altin, Agrell, Broberg, Burén, af Burén, Burensköld
Carlsson, sedermera von Carlsson, De Geer, Grill, Hebbe, Hellwegh,
Jancke, Larsson, Palmstjerna, Pehrsson, sedermera Vassrin, Ribbing,
Rosenstråle, Rudbeck, Spaldencreutz, Tisell, Vadström, Westerberg, Wet-
terberg, adl. Bergenstråle, Viktorin m. fl.
Mot slutet af 1600-talet hade Godegårds, Regna och V» af Risinge
bergslager blifvit lagda under landslag. De återstående voro:
Hällestads bergslag, till hvilken hörde 81/* hemman af Tjällmo, 4 17 n
h. af Vreta klosters, 2 h. af Risinge samt 1 h. af Regna socknar, hvar-
till kommo 92 3/s från Hällestads socken eller tillsammans 108 1 3
hemman.
Omkring år 1760 bröts malm ur fyra grufvor i Hällestads socken,
nämligen Tråndkärrsgrufvan, som då bearbetats i 16 år, Långbogsgruf-
van, gammal men nu ånyo bearbetad omkr. 10 år, Hage- eller Ler-
grufvan, upprepade gånger bearbetad samt nu ånyo upptagen, Asebro-
eller Kärrgrufvan, äfven den upprepade gånger bearbetad, såsom 1628—
1677, 1695—1714 och därefter ånyo. Ödegrufvor voro här i medlet af
1700-talet kända 25 st., hvaraf en kopparhaltig, som nedlades omkr. 1740.
Därjämte funnos flera mindre grufbrott. Härtill kom i Vreta klosters
socken en grufva vid Rossla, som upptogs 1713 och bearbetades med
mycken ifver till 1716, hvarefter ett annat malmstreck försöktes å Pers¬
torps ägor. Båda öfvergåfvos på grund af malmbrist men upptogos
ånyo före 1760-talet. I Risinge bearbetades på 1760-talet Storgrufvau.
Flera ödegrufvor voro där kända. Ar 1715 upptogs i Regna socken en
grufva på Backa ägor, som nedlades redan 1716.
Af de 21 hyttor, som år 1639 varit i gång, arbetades på 1750-talet
vid 8, nämligen Grytgöls, Rossla, Slipers, Djurs, Katterums, Djucke-
ryds, Österby och Rämninge, hvartill kom i Risinge socken den stora
masugnen vid Finspång.
Hammare voro i Hällestads socken: vid Sonstorp och Hällsjöfors 4
hammare med 8 härdar och en kniphammare, vid Borggård, Grytgöls,
Folkström, Djurshyttan, Rämninge, Djuckeryd och Svartebo, hvardera
1 hammare med 2 härdar, Skönnarbo 1 hammare och 1 härd; i Vreta
klosters socken: Rossla bergsmanshammare; i Risinge socken vid Fin¬
spång 2 hammare med 4 härdar samt det stora styckebruket, där kano¬
ner tillverkades, hvilka till större delen utskeppades till Holland.
Den första säkra uppgiften om tillverkningen vid Finspång är för
åren 1755—58. Under dessa år tillverkades i medeltal årligen 1,501
skeppund kanoner och annat gjutgods.
Vånga bergslag bestod under 1700-talet af 14 1 12 hemman från Ri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
