Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Bergsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 NYA TIDEN.
härdar, Hult i Kvillinge socken med 2 hammare och 2 härdar, hvaraf
den ena en stångjärnshammare och den andra en plåthammare.
Åtskilliga manufakturverk anlades under detta århundrade, såsom
vid Grytgöl, Godegård, Sten samt i Landeryds socken för tillverkning af
poleradt stål och järn, vid Annastinefors, på gränsen emellan Hällestads
och Risinge socknar, Blommedals i V. Ny socken, Kristinehammar i
Ö. Tollstads socken, vid Ysunda i Risinge socken, Sturefors i Vists
socken, Forsa i Härberga socken, i Mjölby, vid Skärblacka i Kullerstads
socken, Gusum i Ringarums socken, Skorpa i Vists socken.
Arbetsmetoderna vid järntillverkningen voro under 1700-talet i all
hufvudsak desamma som under 1600-talet. Bruken voro växlande grun¬
dade på egen kolning eller inköpta kol samt på egen tackjärnstillverk¬
ning eller köpetackjärn från Östergötlands, Nora, Lerbäcks och Kop¬
parbergs bergslager.
Åtvidabergs kopparverk. Denna bergslags belägenhet hade i början
af 1700-talet så fallit i glömska och var så obekant, att man tvekade att
införa 1413 års privilegier i den samling af bergsordningar, som utkom
1736, till dess ortens bergmästare inberättat bergslagens område. Emel¬
lertid anträffades händelsevis något år på 1730-talet gul kopparmalm i
Grebo socken. Ar 1739 anmäldes detta till Bergskollegium. På hösten
nämnda år började två bröder Erik och Jonas Sohlberg att sofra i
slaggvarpen vid ödehyttorna samt begärde mutsedel å ett malmstreck å
Slefringe ägor. Ar 1744 anlades en hyttebyggnad på närliggande präst¬
gårds ägor, och arbetet tog sin början. Men redan före slutet af föl¬
jande år upphörde koppartillverkningen på grund af bristande medel,
sedan 10 skeppund koppar tillverkats. Ar 1754 begärde fänriken Da¬
vid Hallonqvist mutsedel å kopparverket. Följande år påbörjades nå¬
gra mindre arbeten, och efter ogillade besvär af Sohlberg erhöll H.
Bergskollegii tillstånd 1756 att låta upptaga Åtvidabergs grufvor i Åt-
vids, Grebo och Värna socknar samt privilegium å kopparverket med
de å Långebrotts ägor uppförda kopparhytta, rosthus, gårhärd och an¬
dra byggnader. Här tillverkades emellertid endast 6 3/* skeppund. Då
H. af brist på tillgångar icke kunde, som han önskade, omkring år 1760
upptaga Bärsbo ödegrufva, bildade han ett bolag af 100 lotter, af hvilka
han själf behöll hälften och de öfriga efter hand fördelades på flere
händer. Bolagsreglemente antogs 1762. År 1764 voro nödvändiga
byggnader uppförda. Rättighet till kolning och annan betjäning hade
1763 anslagits från Åtvids, Vårdnäs, Tjärstads, Kättilstads, Oppeby,
Grebo och Värna socknar, hvarjämte beviljades rättighet att uppföra en
ny kopparhytta under 18 frihetsår. År 1767 anslogs med visst undan¬
tag äfven Björsäters socken och år 1779 Gärdserums socken, hvilket
sistnämnde år alla berörda socknar förklarades for bergslag. Gamla och
nya grufvor upptogos, hvaribland Katrinebergsgrufvan vid Bärsbo, som
vid rensningen befanns vara 16 famnar djup, och Malmviksgrufvan med
ett djup af 30 famnar m. fl. Verket var nu i godt stånd och här ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
