Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Fabriker och handtverk - Städerna - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER 17 OO-TALET. 481
fabrik och spinnskola. Äfven på landsbygden funnos ett par fabriker.
Här nämnes Degerhofs porslins- och lerkärlsfabrik i SkäUviks socken
från år 1743, som dock snart måste nedläggas, då tillverkningsämnet
befanns för skört. Cedersbergs glasbruk med sliperi i Vists socken an-
lades 1772 och erhöll 1781 tillståndsbref. Vid Grusum anlades 1742 och
1757 tvenne knappnålsfabriker.
Städerna. Äfven på städernas utveckling hade de långvariga kri¬
gen varit hämmande. Det gällde i detta tidehvarf i främsta rummet
och mer än någonsin för städerna och dess invånare att se till, att de i
ekonomiskt hänseende kunde bestå.
Linköping. Är 1700 undergick Linköping en svår eldsvåda som för¬
ödde nära nog hela staden. Redan samma år stadfästes ny stads¬
plan. Men det blef icke lätt för det svårt hemsökta samhället att hämta
sig. Äfven andra motgångar stötte till. Och under hela detta århun¬
drade gick det endast långsamt framåt. Handel, handtverk, inackorde¬
ring af här studerande ungdom äfvensom skötseln af stadens jordar samt
präst- och regementsmöten, som här höllos, gåfvo de förnämsta inkom¬
sterna. De elfva marknader, som staden ägde rätt till, voro äfven
en fördel.
Norrköping, som blifvit hårdt ansatt vid ryssarnas besök år 1719,
behöfde också tid att repa sig. Men tack vare stadens läge och däraf
följande lifligare affärsverksamhet med sina fördelar gick detta snabbare
än för Linköping.
Skenninge. Stadens handel bestod hufvudsakligen af minuthandel
med sill, salt och tobak förutom en del kramvaror.
Söderköping. Handeln härstädes var vid denna tid i »slätt tillstånd».
Utgående varor voro bräder, tjära och obetydligt järn. Inkommande
varor voro hufvudsakligen sill, salt och torr fisk. Handtverkerierna
voro äfven obetydliga.
Vadstena ägde i äldre tider Askersund som sin köping samt hade
då där en icke obetydlig handel, men sedan Askersund vid midten af
1600-talet blef egen stad, minskades Vadstenas handelsverksamhet. Han¬
deln med spannmål från den bördiga, omgifvande trakten fortfor dock.
Slottet hade alltmer förfallit. Senare eller från 1757 en tid använd
som fabrik, blef den gamla borgen slutligen spannmålsmagasin.
Kommunikationerna. Landsvägarna hade alltmer ökats till antalet
men ännu fanns det orter, till hvilka det var svårt att komma på grund
af dåliga vägar. Först vid midten af århundradet började man t. ex.
röja en väg från Eneby till Horns kyrka, på hvilken man likväl endast
med besvärlighet kunde rida eller köra en tom verkvagn. För kommu¬
nikationerna till sjöss arbetades för att söka lätta samfärdseln. En för¬
bindelseled mellan Vättern och Östersjön sökte man få till stånd. För¬
slag därtill uppgjordes af domprosten, sedermera biskopen i Linköping,
A. Rhyzelius, som vid flera riksdagar verkade för densamma. Kost¬
naden ansågs blifva 288,198 dal. smt, men penningar kunde icke an-
31 —130727. Ridderstad, Östergötlands historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
