Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Kommunikationer - Vadstena adliga jungfrustift - Östgöta fotfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 NYA TIDEN.
skaffas. R. ville, att kanalen skulle gå från Roxen till Slätbaken. An¬
dra åter, att den skulle ledas till Bråviken. Frågan förföll emel¬
lertid, ehuru den upprepade gånger under århundradet ånyo kom
fram (se Göta kanal under 1800-talet). Kinda kanalanläggning gillades
af k. m:t år 1799. Redan långt därförut säges den politiske partigän-
garen generalmajor Karl Fredrik Pechlin med egen stor kostnad sökt
åstadkomma farleder mellan Roxen och några småländska vattendrag.
Yadstena adliga jungfrustift. Om inrättandet af ett adligt jung¬
frustift eller kloster framställdes förslag vid 1734 års riksdag, och vid
1738 års riksdag anslogs därtill Yadstena slott. En direktion tillsattes
för att ordna detta stift, som afsåg att adliga jungfrur skulle mot en
ringa bestämd afgiffc icke allenast få å Vadstena slott all nödig under¬
visning under sin uppfostringstid utan äfven, om de så önskade, där få
kvarblifva, så länge de lefde oförsörjda, samt bekomma årligt underhåll.
Planen för anstalten uppgjordes mycket storartadt, och man tänkte sig,
att stiftelsen, med lärarekrafter och tjänstepersonal inberäknadt, skulle
bestå af tillsammans 328 personer. Planen förenklades emellertid 1749,
men tanken på Vadstena slott som anstaltens hem öfvergafs ännu icke.
På grund af bristande medel måste emellertid senare användandet af
nämnda slott uppgifvas. Förslag att förlägga stiftelsen till närheten af
Stockholm öfvergafs äfvenledes.
År 1784 tillkom en ny dylik stiftelse. Riksrådet K. F. Scheffer in¬
köpte då ett hus i Norrköping, där en abbedissa och sex fröknar skulle
få åtnjuta fri bostad och årligt underhåll. Sex andra fröknar kunde
mot en mindre afgift där få åtnjuta samma förmåner. Men denna an¬
stalt upphörde med sin verksamhet redan år 1790. I stället skulle
räntan af den Schefferska stiftelsen årligen utbetalas till visst antal ad¬
liga jungfrur. Beslut att på dylikt sätt använda Vadstena stifts medel
hade redan därförut fattats. Det är genom utdelandet af dylika årliga
pensioner, som stiftet, sedan dess verkar.
För att blifva inskrifven som stiftsfröken skola föräldrarna finnas
upptagna i släktens genealogi å Riddarhuset. Med prästbetyg skall
den anmäldes födelseår och dag bestyrkas, hvarjämte föreskrifven afgift
skall under viss tid inbetalas. Vid giftermål går den inskrifna miste
om sin pensionsrätt. Från år 1822 förvaltas stiftets fond af Riddarhusdi¬
rektionen. Vadstena adliga jungfrustift — såsom stiftelsen alltjämt va¬
rit och ännu är benämnd — hade vid 1912 års utgång en fond af
422,896 kr. och utbetalade 62 pensioner å 100 kr., 178 pensioner å 50
kr. och 15 pensioner till olika belopp.
Schefferska stiftelsen hade samtidigt en fond af 57,286 kr. och ut¬
delades 13 pensioner å 150 kr.
Ostgöta fotfolk. Afundsjukan mot det uppväxande Sverige var
från grannarnes sida i början af 1700-talet stor. Ryssland, Polen och
Danmark hade redan år 1698 börjat underhandla om ett nytt förbund
med Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
