Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Östgöta fotfolk - Östgöta ryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 NYA TIDEN.
trött efter dagens marsch, men konungen beslutade, att anfall skulle
ske. Fem af de tio bataljoner, konungen hade med sig, däribland båda
östgötabataljonerna, formerade linie. Midten intogs af Östgöta lifba-
taljon under Jernfeltz. Den andra Östgötabataljonen under Olthoff be¬
ordrades att gemensamt med en annan bataljon söka kringgå fien¬
dens högra flank. Efter en flera timmars häftig eldgifhing drefs
fienden genom ett raskt bajonettanfall på flykten före nattens inbrott.
Tvenne af regementets kaptener, nämligen David Gustaf Ad. Gyllen-
krook och Per Gustaf Strålenhjelm, erhöllo svärdsorden för visad tap¬
perhet i denna strid. Här vid Valkiala förblefvo nu dessa trupper till
den 5 maj, men förflyttades och deltogo under generalmajor Pauli i
drabbningen vid Keltis natten till den 20 maj, då fienden efter en blo¬
dig strid fick draga sig tillbaka från sin intagna goda ställning. An¬
fallet skedde efter mörkrets inbrott. Med tre bataljoner,’ däribland lif-
bataljonen under Jernfeltz, anfölls fiendens front. Den andra Östgöta¬
bataljonen under Olthoff omringade tillsammans med en annan bataljon
ryssarnes vänstra flank och gjorde här ett hurtigt bajonettanfall, vid
hvilket fienden tvingades att draga sig tillbaka. Härvid sårades Olthoff.
Senare låg regementet i läger vid Värrälä till fredsslutet därstädes den
14 augusti.
Ar 1791 förenades de båda Östgötaregementena till ett, benämndt
Lifgrenadjärbrigaden, därvid Östgöta fotfolk kallades regementets rote-
hållsdivision, under det att Östgöta ryttare, som vid samma tid blefvo
afsutna, benämndes rusthållsdivisionen. Lifgrenadjärbrigadens förste
chef blef öfverste Nils Fredr. Jernfeltz. Hvardera divisionen hade sin
särskilda chef.
Yid fjärde kvartalet år 1793 bestod rotehållsdivisionen af 46 office¬
rare, 37 underofficerare, 24 spel och 1,089 man, tillsammans 8 kom¬
panier tillhörande Liffördelningen.
Östgöta ryttare. Vid början af 1700-talet var Karl Gustaf Mörner
regementschef. På våren 1700 beordrades regementet att afgå till
Värmland för att sluta sig till de trupper, som under generalmajor
Fägerskiöld där sammandrogos. I en förteckning på »K. M.ts miliee
pro anno 1700» upptages Östgöta kavalleri till 1,000 man, hvilka pa
våren 1701 voro i Livland, dit de afgått i april samma år. I juni och
juli tillhörde Östgöta ryttare de trupper, med hvilka Karl XII tågade
från Dorpat till Riga. Den 9 juli var regementet med vid Dtina, lik¬
väl utan allt verksamt deltagande i striden. Följde sedermera med huf*
vudhären och intog från slutet af september trånga vinterkvarter mellan
Kurland och Samogitien.
Som bevis på lägerlifvets art vid denna tid kan nämnas följande.
Krigstukten var sträng Endast undantagsvis brändes ett och annat
gods. Själfsväldiga plundringar voro förbjudna. Den soldat, som
nämnde djäfvulens namn, straffades strängt. Ovillkorlig lydnad för be¬
fälet fordraAllehanda vapenlekar anordnades, ehuru aldrig något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
