Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Östgöta ryttare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 NYA TIDEN.
skvadroner af regementet i början af striden högra flygeln, hälften i
hvardera första och andra träffen. Två af skvadronerna synas tillhört
de sex bataljoner, som voro under generalmajor Roos’ befäl. Vid sitt
framgående mot fältverken kom R. i sådan trängsel, att han icke fort
nog och på en gång kunde framföra och använda hela sin styrka.
Under tiden hunno hans motståndare att ordna sig, hvarigenom R. vid
de två eller tre anfall, han gjorde, blef tillbakaslagen med stor förlust
särskildt af officerare. Därtill kom, att svenska hären tågade framåt
förbi honom. Ryska tsaren, som märkte detta, sände 10,000 man att
afskära Roos. Då denne redan insett faran af sin belägenhet, hade han
sändt bud till konungen om hjälp. Då nu ryssarne ankommo, trodde
R. dessa vara den svenska undsättningen till honom. Misstaget upp¬
dagades först, då ryssarne mångfaldigt starkare anföllo. Redan förut
försvagad vid stormningen af fältverken, blef han nu tvingad att draga
sig tillbaka inom en mindre förskansning, där han omringades. Här¬
vid blef större delen af svenskarne nedhuggen eller tillfångatagen.
Truppen hade emellertid fäktat tappert. De öfriga två skvadronerna
kommo under stridens gång att förflyttas till vänstra flygeln, där de
voro under stridens senare skede. Det, som var kvar af regementet,
måste gifva sig fånget vid Dnjepr.
Kavalleriet skulle nu på konungens befallning ånyo uppsättas, »sär-
deles Östgöta kavalleri, som helt och hållet måste ånyo rekryteras». Så
skedde äfven. Under 1709 års tre sista månader nyuppsatte Östergötland
icke blott sitt infanteri- och sitt kavalleriregemente utan rekryterade
äfven sitt båtsmanskompani. Därtill bidrog provinsen till uppsättande
af adelsfanan, ståndsdragonerna, det Lenckska 5-männingsregementet
till häst och Upplands m. fl. provinsers 5-männingsregemente till
fots o. s. v. Det är beräknadt att till armén hörde vid denna tid
öfver 3,000 östgötar, hvaraf 2,500 man nyuppsatte, och af dessa voro
hälften kavallerister.
Öfverste B. Roxendorff, som erhållit afsked redan 1706, hade år 1709 till¬
förordnats som chef. I slaget vid Hälsingborg den 28 februari 1710 deltog
det nyuppsatta regementet samt tillhörde andra träffen af vänstra fly¬
geln, där striden började. Många af regementets såväl officerare som
manskap stupade i detta slag, men svenskarnes seger, icke minst på
vänstra flygeln, var fullständig. Roxendorff utmärkte sig särskildt.
Då regementet år 1712 öfverfördes till Pommern, var enligt en upp¬
gift Karl Gustaf Wolfradt och enligt en annan major Johan Falken¬
hagen tillförordnad chef. Under åren 1713 och 1714 hände egentligen
icke något bemärkansvärdt i Tyskland i afseende på krigsrörelserna.
Man tycktes vänta konungens hemkomst och ville se, hvad han äm¬
nade företaga. Huruvida regementet deltog i striden vid Stresovv i no¬
vember år 1715 är ovisst. Emellertid stupade Wolfradt därstädes. Vid
Stralsunds uppgifvande måste regementet gifva sig fånget.
Ar 1716 uppsattes regementet anvo samt fick till chef Otto Koskull»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
