Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - III. 1700-talet - Lefnadssätt - Fredrik Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 NYA TIDEN.
goda egenskaperna af gudsfruktan, enkelhet, mannakraft och ordning
samt förnöjsamhet i alla skiften, äfven om klagomål öfver nöd och elände
icke alltid kunde tillbakahållas.
Nöjena bestodo af kort- och tftrningsspel, musik, dans och lekar samt
mot senare delen af århundradet i städerna af dramatiska föreställnin¬
gar, konserter, uppvisningar af resande lindansare och akrobater, troll¬
karlar, dresserade hundar och hästar m. m. Nyårsdagen gjordes besök
hos förmän, vänner samt grannar för att önska »godt nytt år». De
kungligas högtidsdagar firades ofta, åtminstone i städerna. Kaffe hade
redan i början af 1700-talet kommit i allmännare bruk. Te användes
mer, men redan 1747 lades en konsumtionsskatt å dessa drycker för att
förekomma missbruk. Ar 1794 utfärdades till stor sorg för de många
kaffeälskande formligt förbud för kaffedrickning, men detta förbud åter¬
togs 1796 för att åter tillämpas 1799 till 1802. Brännvin och öl brukades
i myckenhet, liksom öfverflödande gästabud icke voro ovanliga bland de
förmögnare. Öfverflödsförordningar utkommo äfven. Den stora allmän¬
heten tvingades på grund af bistra tider att vara enkla i lefnadsvanor
och klädsel. Talgljus voro i allmänt bruk äfven hos de förmögnare.
Yid högtidliga tillfällen användes gula vaxljus. Vidskepelsen var stor
och tron på spöken, gengångare, bergs-, skogs- och sjörå samt trolldom
förefanns ganska allmänt. Exempel finnas på, hurusom äfven bildnings-
sökande sökte att försvära sig åt djävulen för att vinna timliga förmå¬
ner. Under århundradets lopp förbättrades seder och umgängeston allt¬
mer, på grund af stigande bildning och kunskaper. Och östgötaböndemas
riksdagsmän, som under långvariga riksdagar vistades i’ Stockholm,
hemförde icke blott sundare åsikter i ett och annat afseende utan äfven
mer hyfsade lefnadsvanor till sin omgifning.
Genom 1734 års lag hade straff för brott och förseelser blifvit mildrade.
Fredrik Adolf var titulär hertig af Östergötland. Född på Drott¬
ningholm 1750, var han yngste son af k. Adolf Fredrik och dr. Lovisa
Ulrika. Vid 12 års ålder blef han öfverste för ett efter honom benämndt
regemente. Blef vid 18 år generalmajor samt slutligen fältmarskalk.
Ar 1772 besökte han Östergötland och angränsande provinser för att
arbeta för den nya författningens antagande. Vid besöket i Linköping
sammanträdde konsistoriets i staden varande ledamöter den 22 augusti
på hertigens »gifne nådigste befallning», under ordförandeskap af dom¬
prosten Sam. Alf. Af protokollet vid detta sammanträde framgår, att
hertigen efter sin ankomst »behagade förständiga, huruledes sedan partier,
ett tygellöst mångvälde och ett aristokratiskt tyranni icke allenast mer
än tillförene hotat fäderneslandet, plågat undersåtarna och satt dem i
osäkerhet om sin egendom utan ock vågat att med hot af fängelse för¬
gripa sig mot k. m:ts egen dyra person, så hade h. k. m:t varit nödsa¬
kad att vidtaga sådana mått och steg, som räddade k. m:t och riket
trån en fara, som var i närmaste beredskap att störta både konung och
läderneslandv. K. m:t ville därför försäkra alla sina trogna undersåtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
