Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Språk - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emottagits med välvilja och är långt ifrån ännu allmänt antagen. Officiellt
måste nystafningen användas vid ämbets- och tjänsteverk samt vid
läroverk, men för enskild del begagna många tjänstemän den gamla
stafningen. Olika författare begagna olika stafhingssätt, och större
delen af svenska tidningspressen har ännu icke antagit nystafningen.
Man kan förstå, hvilken villervalla det är härvidlag, då det är bekant,
att en förläggarefirma har icke mindre än sju olika stafningssätt, på
hvilka dess korrekturläsarekår är tränad. Tillskyndaren af det nva
stafningssättet är östgöten, d:r Joh. Fridtjuv Berg, förutvarande statsråd.
Litteraturen. Af författare, som antingen genom sin börd eller ock
genom inflyttning till provinsen hafva tillhört densamma, upptagas här:
Per Daniel Amadeus Atterbom, skald, filosof, estetiker. Var en af vårt lands
ypperste lyriska skalder († 1855); Kristina Charlotta Ulrika Berger, f.
Cronhjelm, förf. såväl i bunden som obunden stil († 1852). De
populäraste, om än icke de bästa, af hennes dikter äro »Ett kors på Idas
graf» och »Ungkarlslifvet», till hvilka hennes man Johan Jöran Berger
satt musik; Karl Fredrik Bergstedt,[1] språkforskare, publicist († 1903);
Jakob Berzelius, »den nyare kemiens fader» och förf. till flera arbeten i
sitt ämne († 1848); Ebbe Gustaf Bring,dito teologisk förf. († 1884): Erik
Brogren, f. 1871, skald; Anders Jakob Cnattingius, läroboksförf. († 1864);
Johan Gabriel Collin,dito i medicinska ämnen m. m. († 1879); Karl Alfred
Cornelius,dito i teologi och kyrkohistoria († 1893); Karl Fredrik Dahlgren,
skald (1844); Olof Aug. Danielsson, f. 1852, språkvetenskaplig förf;
Louis Gerhard De Geer, det nya svenska statsskickets grundläggare,
romanförf. m. m. († 1896); Fredrik August Ekström, förf. rör. ögats vård
(† 1901); Per Jakob Emanuelsson, predikoförf. m. m., öfvers. af Sofokles’
sorgespel »Antigone» m. m., »Polybii historiska arbeten» († 1888); Edv.
Evers,dito f. 1853, förf.; Otto Teod. Fabian v. Feilitzen, förf. i skilda ämnen
(† 1889); Urban v. Feilitzen, förf. till »Protestantismens Mariakult», »Ibsen
och äktenskapsfrågan» m. m. († 1913); Fredr. Joh. Funck, förf. i
ekonomiska ämnen († 1864); Ax. Teod. Goës, förf. i naturalhistoria († 1897);
Vilhelmina Gravallius, f. Isaksson, romanförf. († 1884); Olof Hammarsten,
f. 1841, vetenskaplig förf.; Fredr. Hammarsten, f. 1846, predikoförf.; Sam.
Joh. Hedborn, skald och predikoförf. († 1849); Joh. Hedenborg,
reseskildrare († 1865); Joh. Jakob Hedrén,dito predikoförf. († 1861); Karl Gustaf
Verner v. Heidenstam,dito f. 1859, skald, prosadiktare och talare. Hans
förstlingsarbete, diktsamlingen »Vallfart och vandringsår», har det
blifvit sagdt, »inleder ett nytt skede i den svenska litteraturens historia».
Detta, jämte senare många arbeten, har gifvit honom en af de främsta
platserna inom den svenska litteraturhistorien; Hjalm. Josef Holmgren,
i matematiska ämnen († 1885); Karl Alb. Vikt. Holmgren, i fysik (†
1905); Aug. Em. Algot Holmgren, i naturvetenskap († 1888); Alarik
Fritiof Holmgren, i medicinska ämnen, vitterhetsidkare († 1897); Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
