Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Litteratur - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskildt under århundradets senare del. De tidningar, som under denna
tid tillkommit till de förutvarande (sid. 466), och som blifvit bestående
samt inom Östergötland i sin helhet eller inom närmaste omnejd från
sin utgifningsort varit mer spridda äro: Östgöta Korrespondenten,
Östergötlands läns tidning från 1838, som är Östergötlands största och mest
spridda tidning och som därjämte har en veckoupplaga, benämnd
Östergötlands Veckoblad, Östgötaposten från 1885, Östgöten, Östergötlands
Aftonblad från 1873, alla tre från Linköping; Östergötlands Dagblad
från 1890 (från 1895 i Norrköping); Söderköpings-Posten från 1879;
Söderköpings Tidning från 1895; Vadstena Läns Tidning från 1875;
Östgöta-Bladet från 1893, båda från Vadstena; Motala Posten från 1868
och Tidningen Motala från 1911.
Konsten. Under den period, som här skildras, har
byggnadsverksamheten varit oerhördt stor såväl i Östergötlands städer som å dess
landsbygd. Sällan har dock — om ock något undantag kan göras —
därvid tagits hänsyn till hvad byggnadskonsten fordrar i afseende å
stil och monumental prägel.
Linköpings domkyrka har under 1800-talet flera gånger undergått
reparationer, senast åren 1849—1870, då medel likväl saknades att,
såsom önskvärdt varit, göra ett »brutet tak». Arbetet, som leddes af
bröderna A. och J. R. Nyström, är förtjänstfullt utfördt. Det gamla
tornet ersattes 1886 af en ny tornspira i gotisk stil, enligt ritning af H.
Zettervall. Bättre än att uppföra denna tornspira, som visserligen ter
sig fördelaktigare än Hårlemans låga tornbetäckning (sid. 468), hade
varit att vänta, till dess omständigheterna tillåtit att uppföra tvenne
torn i enlighet med bruket i allmänhet vid dylika katredaler.
Tornspiran å S:t Larskyrkan har till sin fördel blifvit ombyggd efter ritning
af Agi Lindegren, hvarjämte samtidigt ingångarne fingo vackra
omfattningar af naturlig sten. I Norrköping har uppförts den nya Matteuskyrkan,
enligt ritning i gammalgotisk stil af H. Zettervall. Grundlagd 1887,
invigdes den 1892 samt är stadens vackraste kyrka. Norrköpings
rådhus, färdigt 1910, är efter ritning af I. G. Clason. Norrköping har
åtskilliga andra storslagna byggnader såsom Allmänna läroverkets hus,
invigdt 1868 och uppfördt efter ritning af K. T. Malm, men senare
tillbyggdt med en våning, samt Östra läroverket för flickor m. fl.
Östergötlands öfriga städer ha f. n. (1914) icke något motsvarande att
uppvisa. Å landsbygden är under de senare årtiondena en och annan ny
kyrka tillkommen.
Målarkonsten har under denna tidsperiod haft icke så få utöfvare,
som genom födseln tillhört provinsen. Men alla hafva de lämnat
fädernebygden för att under mer tillfredsställande omgifningar å andra orter
få ägna sig åt sin konst. Östgöten i allmänhet har icke någon
förståelse för konsten och dess betydelse. Menige man anser, att en frisk,
stark människa bör kunna taga sig annat till än sådant smågöra eller
sådana dumma upptåg som att måla taflor eller göra gipsfigurer. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
