Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talla, t. o. m. försedd med vacker ram, kan ju köpas på en auktion för en
ringa penning, och en gipsgubbe kan bekommas af kringvandrande
italienare för en obetydlighet. Den i förmögenhet eller bildning högre
stående köper sig visserligen gärna ett konstverk för att pryda sitt
hem, men det är långt ifrån allmänt, att konsten och konstnärerna
uppskattas i den grad, som bör tillkomma dem.
Af östgötakonstnärer under denna tidsperiod nämnas här: Nils
Andersson, genre- och landskapsmålare († 1865). Af hans taflor märkas bl. a.:
»Kärrmosse i Östergötland med vallhjon», »Oxdrift från Småland», »Parti
af Linköping», »Marknadsfärden». A. ägnade sig till en början åt
historiemåleriet med skilda ämnen. Han utförde därjämte genretaflor,
men öfvergick därefter till svenskt landskap med djur- och genremotiv
i förgrunden. Ett flertal af hans taflor äro af varaktigt värde; Johan
Kristian Berger, marin- och landskapsmålare († 1871); Gustaf Fischer
(† 1894); Helena Sofia Isberg († 1875 i Motala), träsniderska. Som sådan är
»jungfru Isberg», som hon lät kalla sig, en af de mest betydande i vårt
land. Hennes arbeten vittnade om liflig fantasi och äro utförda med en
häpnadsväckande förmåga. Ett af hennes märkligaste arbeten är en vas,
som tillhör Ridderstadska samlingen å Bjerga. Den framställer i skilda
afdelningar ett härjningståg från vikingatiden med otaliga fristående
utskurna höfdingar, krigare, bevingade män och kvinnor m. m. Måhända
framställningen afser Bråvalla slag. Arbetet var utställdt vid
expositionen i Stockholm 1866; Johan Krouthén (f. 1858), en af Östergötlands
mest begåfvade konstnärer, som skapat sig ett namn både som landskaps-
och porträttmålare. År 1883 väckte K. uppmärksamhet genom taflan
»Stenigt landskap» (Göteborgs museum) och »Vattenvegetation»
(Nationalmuseum) samt vidare genom »Halmstacken». Är representerad såväl i
Östergötlands som Norrköpings museer. I Ridderstadska samlingarna å Bjerga
finnas öfver 30 större och mindre dukar af hans hand, af hvilka ett flertal
tillhör de bästa af hans målningar, såsom »Vattenvegetation» i helt andra
färger än den å Nationalmuseum, »Bråviken», »Tinnerbäcken» (2 stora dukar),
»Själfporträtt» m. fl. K. har i Paris erhållit medalj; Gottfrid Larsson,
bildhuggare (f. 1875); Markus Larsson, landskapsmålare († 1864). Bland mångfalden
af målningar anses hans yppersta arbete vara »Nordiskt vattenfall» i
Nationalmuseum. Af andra taflor nämnas »Brinnande ångbåt» i många
reproduktioner, »Skeppsbrott» m. fl. L. uppfattade på ett genialiskt
sätt våldsamma utbrott, hvilka han med förkärlek återgaf; Johan
August Malmström, genre- och historiemålare († 1901). Hans ofta omtalade
tafla »Bråvalla slag» målades i två till komposition och färg olika
exemplar. Intetdera blef färdigt. Af andra taflor märkas »Kung Heimer
och Aslög», »Ingeborg emottager underrättelsen om Hjalmars död»,
»Kung Sverres tåg till Norge» m. fl. Det var från den nordiska
sagotiden, M. hämtade ämnena för sina historiska målningar. Af
genretaflor märkas »Grindslanten», »Vill frun köpa», »Ogenhet» m. fl. M. var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>