Östergötland / I. Östergötlands historia från äldsta intill nuvarande tid / 533 (1914-1920) Author: Anton Ridderstad Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Östergötlands museum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordföranden-intendenten-sekreteraren, som med oförminskadt intresse ägnade hela sin tid åt företaget»,
säger en förf.

Den 13 november 1886 voro samlingarne ordnade i kyrkan och blefvo
då tillgängliga för allmänheten. Vid Svenska fornminnesföreningens
sammanträde år 1887 besågos samlingarna af de närvarande
medlemmarna, hvilka sedermera offentliggjorde sina intryck.

242. F. d. hospitalskyrkan i Linköping, nu nedrifven.

O. Montelius — professorn, sedermera riksantikvarien — yttrade bl. a.:
»I september 1884 utfärdade Anton Ridderstad första uppropet till
museets bildande, och nu, ej fullt tre år senare, fyller samlingen
hospitalskyrkan, som för ändamålet upplåtits, med föremål af alla slag,
framlagda i prydliga montrer eller fritt uppställda. Det är, som man kan
förstå, en brokig mångfald: å läktaren kyrksaker, å en vägg målningar
af äldre och yngre datum, mynt och medaljer, allmogesaker och
herrskapsprydnader, smått och stort men allt smakfullt och öfversiktligt ordnadt och
uppgående till flera tusen nummer. Samlingens skapare, löjtnant
Ridderstad, som äfven bildat en förening för dess bestånd och underhåll,
har med densamma inlagt högst betydande förtjänster om landskapets
och landets fornminnen; och det är att hoppas, att det vackra utsäde,
han redan nedlagt, skall bära frukt hundrafaldt för både vetenskapen
och det folkliga själfmedvetandet.»

Samlingarna ökades alltjämt. Af bifogade bilder (fig. 243 o. 244)
från år 1892 synes, huru trångt om utrymmet det var vid denna tid.
Montrer och skåp voro så hopträngda, att det var svårt att komma
fram emellan dem. Från läktaren finnes icke någon afbildning.

R. hade årligen offentligen kallat föreningen till sammanträde i
enlighet med stadgarna, men inga ledamöter kommo tillstädes. Den 30
januari 1888 sammankallades föreningen ånyo och genom personlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>