Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Utvandring - Invandring - Egna hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800—1914. 565
väl att rätt ordna för sig för en dylik flyttning. Jag påminner mig,
huru jag i slutet af 1850-talet vid ett tillfälle å Linköpings torg såg
några stora flyttlass med allehanda husgeråd. Ägarne voro några från
landsbygden komna emigranter, som voro på väg till Amerika, ehuru
man gärna, då man såg deras flyttlass, icke kunde tro annat än att de
endast voro på flyttning från en socken till närmaste grannsocken. Nöd¬
året 1867 blef utvandringen större, och med de tryckta arbetskonjunktu-
rerna under följande årtionde steg utvandringen betydligt, hvartill äfven
bidrog rädslan för det värnpliktsförslag, som vid denna tid förelåg.
Sedan utvandringslusten en gång på allvar arbetat sig fram, blef den¬
samma som en smittosam sjukdom ända till dess den på 1890-talet
började aftaga.
»På de senaste hundra åren har» — skrifver G. Sundbärg år 1913
— »länet aflämnat ej långt från 100,000 utflyttade, — utöfver antalet
inflyttade, alltså i ren nettoförlust. En stor del af dessa har gått till
inrikes orter, däraf ett betydligt antal till Stockholm.
Hela antalet emigranter från Östergötlands län är för nedannämnda
sextio år uppgifvet till 69,701 personer. Af dem gingo 66,425 till
främmande världsdel, 864 till Finland eller Ryssland, 561 till Tyskland,
725 till Norge, 609 till Danmark och 517 till öfriga länder eller okänd
ort. Aren 1851—1890 var den relativa utvandringssiffran för länet
högre än rikets genomsnittstal, men under de senaste tjugu åren, eller
åren 1891—1910, har detta icke längre varit fallet. Till våra svårare
utvandringsbygder hör alltså Östergötland numera icke.»
Invandringen. Invandrarnas antal, om hvilka man före 1870 icke
har någon kännedom, har städse varit jämförelsevis lågt. För de följande
fyrtio åren är det uppgifvet till 7,580 personer. Af dem kommo 5,651
från utomeuropeiska länder, 562 från Finland eller Ryssland, 514 från
Tyskland, 347 frän Norge, 291 från Danmark och 215 från andra länder
eller okänd ort.
Egna hem. På grund af de svåra förluster, som förorsakades af den
under en längre tid pågående utvandringen, uppspirade på 1880-talet
egnahemstanken i vårt land. Det dröjde visserligen åtskilliga år, innan
tanken på allvar omsattes i verklighet. Det var först i början på 1890-
talet, som egnahemsrörelsen motionsvis blef föremål för riksdagsbehand¬
ling. Som denna rörelses främsta banbrytare står den i Motala redan
1887 bildade »Föreningen Egna hem» i Motala, som sedermera visat sig
vara ett af de mest verksamma företagen i detta hänseende. Stiftaren
af denna förening var dess nuvarande kassör Frans Vilhelm Johansson,
f. 1851 i Yårdsbergs s:n. Emellertid var det först efter 1904, sedan
staten beslutat utlämna lån till egna hems bildande, företaget visade
någon betydligare utveckling. Egnahemskolonier finnas numera på
spridda ställen inom provinsen såväl i eller vid städerna som å lands¬
bygden. I Linköping hafva från år 1909 särskilda områden blifvit upp¬
låtna för egna hem såväl på egen grund som med tomträtt. I Norr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
