Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Egna hem - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
566
köping har man genom billig markförsäljning sökt stödja ett byggnads-
bolag med ändamål att uppföra mindre arbetarebostäder. Därjämte ha
förberedande åtgärder vidtagits för att upplåta de inre delarna af vissa
kvarter till uppförande af egna hem. I Söderköping har stadsplan för
egnahemsområde upprättats. Därtill har i Vadstena 1910 upplåtits 25
egnahemstomter på tillsammans 6,90 hektar och 6 mindre jordbrukstom-
ter på tillsammans 21,29 hektar under full äganderätt, med villkor, att
tomterna ej få styckas utan stadsfullmäktiges medgifvande.
•Den från Östergötland utgångna egnahemstanken har i öfrigt i hela
vårt land vunnit en storartad utveckling. Motalaföreningen äger nu
28 egnahemskolonier till ett värde af öfver två millioner kronor. Senare
bildade föreningar i Östergötland äro i Sya från 1895, i Vadstena från
1896 och i Linköping från 1910.
Kommunikationerna. Detta betydelsefulla led i samhällslifvets ut¬
veckling och framsteg har under den här skildrade tiden gått oerhördt
framåt. Länge voro foror det förnämsta forslingssättet för fortskaf-
fande af varor samt var rent af en binäring. Spannmål forslades ännu
pä 1850-talet, särskildt vintertiden, emellan Norrköping och Stockholm
och någon gång t. o. m. ända från Linköping. Mellan kustorterna och
det inre af landskapet fördes långt efter Göta kanals tillkomst varorna
landvägen. Förbindelsen emellan Linköping och Norrköping å ena sidan
samt Linköping och Vadstena å andra skedde tidtals med diligens. Gäst-
gifvaregårdarne voro äfven flitigt anlitade. Ännu finnes inom provinsen
ett antal af 45 gästgifvaregårdar, ehuru trafiken vid flera af dem numera
är betydligt förminskad
Landsvägarne hafva under 1800-talet undergått och undergå ännu
stor förbättring äfvensom omläggning. I senare fallet har detta ofta
skett, där vägarna voro anlagda öfver berg, då de i äldre tider icke
kunnat läggas öfver då ännu vattensjuka marker. Äfven nyanlagda
vägar hafva tillkommit. Under de 61 år, som förflutit emellan 1841—
1902, hafva dylika landsvägsarbeten försiggått med 87 företag om inalles
59 nymil för en beräknad kostnad af 1,8 millioner kronor.
Hvad sjöfarten beträffar, förekom densamma före kanalernas till¬
komst egentligen från orter vid hafvet och dess vikar samt vid Vättern.
A andra insjöar förekom endast roddbåtsfart samt för varutransport,
hufvudsakligen endast å Sömmen. Småningom, med början på 1840-talet.
ersattes fartyg med endast segel med dylika, hvilka förenade segel- och
ångkraft eller ångfartyg för resande och lättare varutransport.
Göta kanal. Tanken på Göta kanals anläggande är gammal. Den
kraftige Linköpingsbiskopen Hans Brask föreslog redan år 1516 Sten
Sture d. y. och ständerna vid riksmötet i Södertälje sagda år att anlägga
en båtled emellan Vättern förbi biskopssätet Nor (Norsholm), Söderkö¬
ping och ut i Östersjön. Arbetet börjades äfven kort därefter genom
gräfningen af Tvärån, än i dag kallad Braskens kanal, förbi nämnda
biskopsgård. Arbetet fortsattes äfven sedermera, och fullkomnandet däråt’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
