Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Sjukvård - Farsoter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578 NYA TIDEN.
Bland de många i sin vetenskap framstående läkare, som Östergöt¬
land haft under här skildrade tidsperioder närnnes endast Johan Olof
Lagberg (f 1856) såsom banbrytare för vattenkuren i Sverige, dit han
år 1841 införde densamma till] S:t Ragnhilds brunn i Söderköping. Bland
själflärda läkare nämnas pastor Hans Olof Sundelius på Asby i Kumla
socken, som under 12 års tid uppgifves haft 31,732 sjuklingar af alla
åldrar, kön och stånd, hvilka bekommit läkemedel, hjälp och råd, de fat
tiga utan vedergällning (f 1821), Maria Jansson (f 1842), riksbekant un¬
der namnet Jusamor», som efter föregången pröfning erhöll Sundhets-
kollegii tillstånd att utöfva läkarevrket, hvilket hon äfven skötte med
en rent af underbar framgång. En annan var K. J. Englund eller den
s. k. ^>Kagadoktorn» (f 1903), som började med att vårda sjuka kreatur
men därefter öfvergick som rådgifvare åt sjuka människor. Han bodde
först i Kaga socken men sedermera å Himmelslund i Törnvalla socken.
Farsoter. Koleran. Tidningarna hade i flera år talat om kolerans
framfart utomlands, hvarför man redan i början af 1830-talat på ett och
annat ställe inom Östergötland började att ordna sig för att emottaga
den väntade sjukdomen. Den 27 juli 1834 förekom det första kolera¬
fallet i Sverige. Det var en 52-årig sjöman som efter ett par timmars
sjukdom afled i Göteborg. Följande morgon afled hans hustru. Af miss¬
tag eller försiktighet uppgafs, att båda aflidit af slag. Efter ånyo en
dag afled, liksom föräldrarna efter magplågor, deras fosterdotter. Vär¬
men var vid denna tid 33° Celc., och sjukdomen spred sig hastigt. Flera
dagar gingo emellertid, innan man erkände, att det var kolera. Till en
början spred sig sjukdomen till städerna vid kusten men kom därifrån
till andra orter. I Östergötland var länge allt lugnt. Den 9 augusti
föreskref landshöfdingeämbetet likväl, att fartyg och båtar, som an-
kommo från Göteborg och Bohuslän, skulle undergå karantän, och den 19
augusti 1819 påbjöds ytterligare en observationskarantän af 10 dygn för alla,
som ankommo från smittad och af 5 dygn för dem, som ankommo fran
misstänkt ort. Samtidigt utfärdades ämbetsskrifvelser till de distrikt,
som gränsade intill smittade eller misstänkta orter, med föreskrift att
vandrande gesäller och andra med pass försedda personer, som gående
begåfvo sig inåt länet, skulle underkastas karantän men passlösa utvisas.
Den 23 augusti utbröt sjukdomen i Vadstena. På grund häraf inställ¬
des all undervisning vid stiftets läroverk. I Vadstena hade frän den 23
augusti och till middagen den 6 september insjuknat 179, däraf sist¬
nämnda dag 70 aflidit. För att afhålla utifrån kommande koleramiss-
tänkta personer från inträde i städerna anordnade borgerskapet bevak¬
ning kring städerna. I Linköping t. ex. bestämdes, att hvarje i man¬
tal uppförd tjänstbar person af stadens manliga befolkning skulle efter
bestämd ordning och i tur tjänstgöra. Ett antal af omkring 800 man
blefvo sålunda indelade i kompanier. Landshöfdingeämbetet förordnade,
att marknader och auktioner skulle inställas. Det blef sålunda ett all¬
mänt och odrägligt sti liestånd inom all rörelse. Den 22 september ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
