Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Indelningsverket - Försvarsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1800—1914. 58.9
skulle vid hvardera ändan vara försedd med en lucka eller läm med en
haspel innanför.
Om rust- och rotehållare så önskade, kunde de uppföra nämnda hus
äfven af andra byggnadsämnen än trä. Det var dem äfven obetaget
att uppbygga fähus utmed foderladan, afskildt från logen. Därtill voro
de skyldiga anskaffa och tillhandahålla grenadjären fathylla, säng och
bord i stugan, om detta äskades vid torpets tillträdande.
I allmänhet voro dock torpets byggnader uppförda större och bättre
inredda än enligt ofvanstående bestämmelser. Eldstad förekom på många
ställen äfven i kammaren. I stället för klädeskontor var en vind in¬
rättad öfver bostadsrum och kammare o. s. v. Ladugårdshuset var oftast
äfven större än det föreskrifna.
Grenadj ärerna hade förutom skyldigheten att deltaga i anbefallda
kommenderingar, öfningar och möten1 samt att vid krigsuppbrott vara
redo att gå ut i krig äfven andra åligganden. Så hade efter den 26
okt. 1850 antagne grenadjärer skyldighet att lika med andra socken¬
boar deltaga i kyrkobyggnad, då de icke voro i tjänstgöring. Enl. för¬
ordning af 1842 skulle grenadjär årligen utgöra tva dagsverken till
församlingens kyrkoherde på denne senares kost och ett dagsverke på
egen kost, men var befriad från ali annan afgift till prästerskapet.
Grenadjären ägde rätt att lösa sig från denna dagsverksskyldighet med
penningar. Då grenadj är var upptagen af tjänstgöring öfver 4 månader,
var han fri frän detta åliggande under det året. Behöflig handräckning
vid regementets förråd, orders fortskaffande, arbetsskyldighet vid tross-
bodarne och vid officerares boställshus (mot bestämd ersättning), visst
deltagande i skallgång, skogseldars släckning och strömrensningsarbete,
mot ersättning arbete hos rotehållaren o. s. v. hörde äfven till grenad-
järernas åligganden. Särskilda arbetskommenderingar utgingo äfven.
Så deltog regementena t. ex. i arbetet med Göta kanal.
Hvarje efter den 4 aug. 1847 antagen korpral eller grenadj är var
enligt sitt kontrakt skyldig att i länets sparbank insätta minst tre
kronor årligen. Det på sa vis samlade kapitalet fick i regel uttagas
först vid grenadj ärens afsked eller död. Då oftast vida större insätt¬
ningar gjordes än den här nämnda, hade grenadjären vid sitt afsked en
samlad summa som god hjälp till att bygga sig en bostad och under¬
stundom än mer.
Försvarsväsendet. De många årens fred efter 1814 äfvensom före¬
ningen med Norge hade utbredt tanken pa, att ett fredsbrott var något
1 llndcr lHOO-talet samlades manskapet hvarje söndag för att efter gudstjänsten exer¬
ceras. Gevären förvarades i kyrkornas s. k. vapenhus. Vid indelningsverkets införande
höllos kompanimöten hvarje månad året om. förutom det årliga regementsmötet. Soldaten
tick då bestå sig sin kost. JJessa kompanimöten upphörde emellertid sä småningom. I
stället samlades manskapet korpralskapsvis till kyrkparader vid kyrkorna vissa söndagar för
mindre öfningar och instruktionsförhör. Vid garnisonskommenderingar och fångbevakningskom-
mcndcringar gafs äfven tillfälle till exercis eller instruerande i korpralskolor. Under senare
delen af 1800-talet tillkomino för befäls utbildning särskihlt därtill afsedda korprals- och
underbefälsskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
