Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya tiden - IV. 1800—1914 - Försvarsväsendet - Skytterörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA TIDEN.
:><><)
nära nog omöjligt. Detta oaktadt började indelningsverket från många håll
anses otidsenligt. För beväringsmanskapet, som tillkommit 1812, ansågs
öfningstiden för kort. Röster började därför vid midten af 1800-talet att
höjas för de indelta soldaternas ersättning med allmän värnplikt eller på
ökad öfningstid för beväringsmanskapet. Vid 1847—48 riksdag fram¬
lades äfven ett förslag till omdanande af armén. Men många tiotal af
år gingo, innan man kom till målet. Från år 1849 började beväringen
räknas som en del af hären, och från 1858 utsträcktes densammas öf¬
ningstid. Vid 1871 års urtima riksdag framkom general Rudolf Abelin
— bördig från Östergötland — för tredje gången med förslag till ny
arméorganisation, enligt de af 1867 års riksdag bestämda grunderna:
stam af befäl och trupp jämte beväring med förökad tjänstetid samt
lindring i rust- och roteringsskyldigheten. Men förslaget gick icke
igenom, och någon ny arméorganisation kom icke till stånd på många
år. Vid 1883 års riksdag framkom ett nytt förslag, enligt hvilket den
indelta stammen skulle ersättas af värfvad stam och beväring. Östergöt¬
lands känslor för det gamla indelningsverket togo sig då uttryck i en
adress till riksdagens ledamöter i de båda kamrarna, för att de skulle
erhålla »så fullständig och oförtydbar kännedom som möjligt, om hvad
det största flertalet af provinsens rust- och rotehållare, valmän samt be¬
folkning i allmänhet tänka och önska» beträffande regeringens ofvan-
nämnda förslag. Adressen härledde sig från K. F. Ridderstad, som
äfven författat densamma, och som själf föranstaltade om namnunder¬
skrifters infordrande såväl från Östergötland som från en del andra län.
Adressens undertecknare uppgingo till många tusental, hvaribland en¬
dast från Östergötland till bortåt 5,000 personer af alla samhällsklasser,
hvilka önskade indelningsverkets bibehållande. Adressen utdelades inom
riksdagen i såväl till text som namn tryckta exemplar. Det är bekant,
att denna adress blef bestämmande för mången riksdagsman, då förslaget
förekom samt afgjordes och förkastades. Ar 1885 afskrefs en del af
grundskatterna, och en något längre öfningstid för beväringen tillkom.
Vid urtima riksdagen 1892 erhöllo landtmännen den af dem begärda
grundskatteafskrifningen. Samtidigt ökades beväringens öfningstid år¬
ligen till 90 dagar. Först år 1901 lades den allmänna värnplikten till
grund för rikets försvarsväsen. Striderna kom en ny härordning hade
då inom riksdagen pågått i trettiofem år.
Skytterörelsen. Vid midten af 1800-talet började det fredliga lugn,
som under flera årtionden varit rådande, att efterträdas af politisk oro
och krigiska händelser. Detta gaf anledning till att äfven inom vårt
land en fosterländsk rörelse utbredde sig, som till en början åstadkom
riksdagsbeslutet 1858 om beväringens utsträckta öfningstid samt vid
riksdagen i juni 1860 gaf anledning till tanken på militäriska öfningar
inom rikets läroverk och skolor, hvilken tanke äfven förde till, att riks¬
dagen till k. m:t öfverlämnade saken som ett önskningsmål. Men därjämte
satte den krigiska stämningen fart i den efter exempel från England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
