Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Bankekinds härad - 7. Åtvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANKEKINDS HÄRAD.
152
nomgick 5 ii (> röstningar, och därifrån till råkopparugnen, för att se¬
dan garas och slutligen raffineras."
En gulvit med svavelsyrlighet starkt mättad rök framvällde ymnigt
ur suluhärdarna och insvepte ofta hela trakten i täta dimmor. Ugnarna ma¬
tades ovanifrån med avvägda blandningar av malm och kol, och den
smälta massan ^om fram genom öppningar nedantill i en stor härd, där
slaggen oupphörligt avlyftades med väldiga på järnkedjor från taket
hängande gafflar. Då härden var full, utsläpptes massan i en i sand
gjord, oregelbunden form, fick. där kallna och sönderslogs sedan, för att
vandra till vändrosthusen. Malmen höll åtskilliga procent zink, vilka
voro ganska svåra att avskilja, ävensom spår av guld och silver, dock i
så obetydlig grad, att detsamma icke tillgodogjordes.
Yid världsexpositionen i Paris erhöll Åtvidabergs koppar högsta pri¬
set, då Faluns koppar endast erhöll andra. De vid expositionen ut¬
ställda proven äro skänkta till Östergötlands museum.
De bergarter, som företrädesvis finnas i trakten omkring härvarande
gruvor, äro åtskilliga varieteter av gnejs, i vilka här och där förekom¬
ma glimmerskiffer och skiffrig hornbländesten.
Grundläggaren av Åtvidabergs kopparverk och återupptagaren av
gruvorna, löjtnanten D. Hallonqvist, erhöll 1772 på k. Gustaf III:s be¬
fallning och genom bergskollegii försorg tvenne större förgyllda silver¬
pokaler, vägande 150 lod, med inskrift att de voro skänkta av konungen.
Dessa pokaler inlöstes sedermera av fideikommisstiftaren och åtföljer
fideikommisset.
Ar 1915 bildades ett bolag för att undersöka, inmuta och bearbeta
Bärsbo, Grönhögs, Mormors och Malmviks gruvfält. Bolaget har av
fideikommissinnehavaren förvärvat optionsrätt till gruvorna.
Gårdar.
Adelsnfts 2, Långbrott 2 och Åtvidaberg 1 m. om 1,336 har. Adelsnäs
säteri är huvudgård till Adelsvärdska fideikommisset. Dess namn var fordom
Näs, på grund av sitt läge vid södra stranden av Bysjön. Det har blivit upp¬
givet (se Sv. Adelns ättartavlor av G. Anrep), att gården Näs skall ha givit
namn åt släkten Bock av Näs och av denna släkt tillhört Esbjörn Torkilsson,
som levde under förra delen av 1500-talet. Därefter skall gården son efter son
tillhört överstebefallningsm. på Kronobergs slott Sven Esbjönsson, Esbjörn Svens¬
son, som levde omkr. 1600, och hans broder ryttmäst. Lindorm Svensson (f 1601)
samt den senares son Sven Lindormsson Bock av Näs, som var den siste av
släkten, som säges ägt Näs. Han var född 1598. Enligt en annan äldre upp¬
gift skall Näs en tid innehafts av befallningsmannen på Västerås slott Joh. Pers¬
son Hane, men av hans gravsten framgår, att han skrev sig till Nynäs, vilket
han sålunda ägt, under det han måhända innehade Näs på ett eller annat sätt.
Genom gåvobrev av den 9 mars 1613 gavs Näs, två kronohemman, av hertig
Johan av Östergötland till evärdelig ägo åt sitt dåvarande kammarråd, sedermera
landshövd. Nils Assersson Mannersköld (f 1655). Såväl hans som hans andra
frus, Anna Wrangels, namn funnos å kyrkans lillklocka från år 1654. År 1637
låg Nils Assersson Mannersköld, då guvernör över Ingermanland, i tvist med
generalmajoren David Drummond angående några ägor, som :sedan hedenhösv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
