Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULLBERGS HÄRAD.
438
En port har väl ursprungligen funnits i väster. På norra tvärskeppets västra
vägg upptäcktes under putsen resterna av en liten rundbågig portal, nu synner¬
ligen förvittrad. Rundbågen, uthuggen i på högkant ställda kalkstenshällar,
tillhör av allt att döma den ursprungliga anläggningen. Murverkets vittrade be¬
skaffenhet rundt omkring densamma gör det dock mycket svårt att bestämdt
förneka möjligheten av ett senare upptagande av porten.
Koravdelningen är det parti, som lättast låter sig rekonstrueras. Triumf¬
bågen är densamma, som ännu utgör den västliga delen i den nuvarande tre
meter djupa bågen. Likaså finnas sidoabsidernås bågar fullständigt bevarade
under putsen i tvärskeppets östra väggar. Även på yttersidan av muren kunna
de gamla absidernas bågar studeras. I synnerhet på vinden över Magnus Nils¬
sons gravkor äro resterna mycket tydliga.
Vid grävningarna i norra tvärskeppet har det visat sig, att den ursprungliga
golvhöjden där antagligen legat c:a 30 centimeter under nuvarande nivå, ty i
den höjden ligger ett 30 cm. bredt bottenskift utmed murarne. Midtkvadratens
golv har legat ett steg högre än norra tvärskeppets. Steget ligger omedelbart
norr om nuvarande pelare och består av 10 å 12 cm. tjocka kalkstenshällar,
vilkas nötta översida utvisar, att de tjänat som steg. Detta steg har senare
blivit höjdt med ännu ett lager av kalkstenshällar. Inne i midtskeppskvadratens
golv funnos vid grävning flera fragment av grovt lagda stengolv, av vilka som¬
liga passade till den lägre trappnivån, andra till den högre.
Kan den sålunda karaktäriserade byggnaden anses vara byggd för kloster¬
stiftelsens behov eller fanns den förut? Denna fråga är svår att bestämdt be¬
svara. Ä ena sidan har denna plan ingenting uti sig, som är typiskt för en
klosterkyrka, ja, det faller sig till och med rätt svårt att på nöjaktigt sätt
kunna anvisa nunnorna den plats, som de borde intaga under gudstjänsten.
De skulle nämligen vara osynliga för allmänheten, men fingo ej heller sitta i
högkoret, som endast var till för prästerskapet. Man får då antingen tänka sig
en större läktare eller också, att tvärskeppsarmarna varit avstängda med galler
eller dylikt. Å andra sidan är det ganska märkligt, att en vanlig landsförsam¬
ling haft en så pass rikt utbildad plan för sin kyrka. Då man emellertid måste
antaga, att en kyrka existerat i Vreta även före 1162, och då några spår av en
anläggning äldre än den nyss beskrivna icke kunnat anträffas, och då vidare
ingenting i dennas plan eller övriga anordningar talar emot ett tidigare datum
än 1162, så får man anse det sannolikast, att den nu beskrivna kyrkan anlagts
sasom sockenkyrka under första hälften av 1100-talet samt att den vid klostrets
instiftande överlämnades åt nunnorna, som där fingo inrätta sig efter förhållandena.
Huru de första klosterhyggnaderna anslöto sig till denna anläggning, kan
man med nuvarande undersökningsmaterial icke avgöra. Sannolikt hava de
dock legat på norra sidan om kyrkan, ty de senare anläggningarna samt klost¬
rets av en mur omgärdade närmaste område har haft sin utsträckning norr och
väster om kyrkan. Av omfattningsmuren synes ännu fullt tydliga spår på hela
västra och norra sidan samt delvis på östra och södra sidorna. Klosterområdet
omfattar ungefär samma område, som nu intages av prästgården med tillhörande
trädgårdar och uthusområden. Den lilla porten på norra tvärskeppet ledde san¬
nolikt ut till klosterområdet.*
Prof. C., som uppdelar byggnadshistorien under medeltiden i perioder,
kommer därefter till andra medeltida byggnadsperioden, då koret uppföres:
»Snart torde en utvidgning av kyrkan visat sig nödvändig, en utvidgning,
som väl sannolikt haft till huvudändamål att bereda lämpligare och större ut¬
rymme för nunnorna. Då tillbyggdes det nuvarande koret med dess korsarmar.
Att utbyggnaderna å koret äro samtida med huvudbyggnaden framgår på flera sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
