Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsbygden - Gullbergs härad - 5. Vreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VRETA KLOSTERS SOCKEN. 439
Det nya korets murar uppfördes omedelbart utanför det gamla korets. Detta
senare kunde därför stå orördt och begagnas ända tills det nya blivit i det
närmaste färdigt, varigenom gudstjänsten ej behövde störas för längre tid. Tvär-
skeppsabsiderna hava bibehållits en tid framåt. Först senare, då Magnus
Kilssons gravkor å norra förhallen uppfördes, blevo de rivna.
Det sålunda uppförda koret hade emellertid icke alltigenom den gestalt, vi
nu se framför oss. Murverket var avsevärdt lägre.
Man har tydligen vid uppförandet av det nya koret strävat efter att få ett
enhetligt tak över hela kyrkan. Av de vidtagna undersökningarna dragés den
slutsats, att koret först uppfördes utan valv; ej heller uppfördes vid denna tid¬
punkt den betydliga förtjockningen av triumfbågen och den därpå vilande höga
gavelmur, som bildar östra skalet av skiljemuren mellan långhuset och korets vindar.
Den nya tillbyggnadens huvudrum var avsedt till högkor och utrustades med
därtill nödvändiga anordningar. Altaret stod troligen framme vid östra väggen.
I norra och södra murarne nära östra hörnen återfunnos vid undersökningarna
anordningar, som hade nära samband med kortjänsten. På södra sidan två
rundbågiga nischer, helt utförda av huggen kalksten, av vilka den ena tydligen
tjänat såsom skåp för de heliga altarkärlen. Gångjärnsfragment visa nämligen,
att denna nisch haft en dörr. Den andra nischen innehåller en s. k. piscina
eller uttömningssten, varigenom det vid gudstjänsten använda vattnet utslogs.
De båda utbyggnaderna voro med största sannolikhet ämnade till platser för
nunnorna under gudstjänsterna, därtill voro de ju särdeles väl ägnade. De låga
bågöppningarna intill koret måhända försedda med gallerverk satto ju nunnorna i
tillfälle att följa gudstjänsten utan att de på något sätt voro synliga för den i kyr¬
kans skepp församlade menigheten. En mycket liknande anordning återfinnes bl. a.
i cistercienser nunneklostrets kyrka Frauenbergkirche i Nordhausen (Thiiringen).
Det är för övrigt ganska troligt, att koret även mot skeppet varit avstängdt
genom ett skrank, såsom bruket är i katolska kyrkor, varvid även ett altare
funnits utanför detta skrank.
I södra korarmens östra vägg finnes en nisch, bredvid vilken en liten pis¬
cina är anbragt. I denna nisch har säkerligen ett altare haft sin plats. Kan¬
ske har det varit ett speciellt altare for nunnornas mera privata andakter. In¬
gången till koret för klosterfolket var på norra utbyggets västra sida, där man
kom ut i det fria. Samtidigt med det nya koret uppfördes även det hus, som
bildat norra korarmens fortsättning. Dess västra mur har uppgrävts närmast
invid koret och visade sig vara byggd i godt förband med detta. Rester av
denna byggnad finnas i prästgårdsträdgården.
Av fönstren från denna byggnadsperiod finnas fyra stycken i behåll, ehuru
endast ett i fullt ursprungligt skick. Detta sistnämndas rundbågiga form är
dock endast dekorativ, ej konstruktiv, ty den är uthuggen ur horisontalt liggande
kalkstensblock.
I altarnischen i södra korarmen fanns vid denna tid ett mindre rundfönster.
Dess yttre omfattning har i senare tid blivit totalt förstörd genom upptagande
av ett stort blindfönster.
Nuvarande korfönstret fanns även vid detta skede, fastän det sedermera
blivit upphugget och förändradt. Det finns en svag tradition i orten att detta
fönster blivit upptaget och gjordt »stilenligt» vid en reparation år 1846. Det
synes dock icke troligt. Formerna synas fullt äkta medeltida. Sannolikt har
det ursprungliga fönstret under senare medeltiden fått sin nuvarande form.»
Under en tredje medeltida period välves koret:
»Nästa stora förändring av kyrkan inträder», fortsätter C., »då man beslutat
täcka den med valv. Troligen hade man haft obehagliga erfarenheter av trä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
