Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Städerna - Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nr>4 STÄDERNA.
från Flandern och ornkr. 17(>0 arbetade här tillsammans 207 personer vid 21
kammarduksstolar, 4 för hollandslärft, 1 för holländska spetsar, 1 tvinnmöl och
1 verkstad för linberedning. Spinning för fabriken skedde utom densamma
såväl i staden som i Skänninge och i socknarna Ekebyborna, Västerlösa, ö. Toll-
stad och i ett par socknar av Södermanland. Tillverkningsvärdet var årligen
20 å ‘10,000 d:r kmt. Omkr. 1810 drevs fabriken med 2 breda dukstolar, 1
mindre d:o, 8 servettstolar, 1 för raöbelatlasker och 2 för tyg, lärft och finare
linnevävnader. Fabriken hade då blivit förflyttad till ett stenhus vid Rådstugu-
torget. Arbetarnas antal, förutom de utom fabriken arbetande spinnerskorna,
var 00. Fabriksalstren avsattes även till länder utom Europa. Tillverknings¬
värdet uppsteg 1814 till 0,000 rdr bko och 1807 till 8,000 rdr. Senare upp-
stodo 2 nya dylika fabriker, men även dessa äro sedan länge nedlagda. * År 1810
funnos här 5 handlande med 0 betjänter och 08 handtverkare med 12 gesäller
och 18 lärlingar. Rörelsen i staden hade efter hand alltmer avtagit, men synes
något tilltagit med Göta kanals öppnande, den nya hamnanläggningen, invigd
d. 3/io 1855 och föreningen med övriga järnvägar genom Vadstena—Fågelstads-
banan, öppnad i nov. 1874. Vadstena—Ödeshögsbanan tillkom är 1888. År 1877
tillerkändes staden stapelstadsrätt, men fråga har uppstått att överflytta denna
rättighet till Motala.
I alla händelser är staden av betydenhet för denna orts affärsförhållanden.
Under några år från 1870 hade staden en fabrik för tillverkning av raffineradt
socker och sirap, men denna verksamhet upphörde redan 1870, varefter bygg¬
naderna från 1887 användes för tobaksfabrik men från 1807 som hem för sin¬
nessjuka.
Stadens hamnbyggnad, bildad av langa fördämningar i sjön, påbörjades 1815.
Ar 1910 ankomnio och avgingo äng- och motorfartyg tills. 552 om 55,709 ton
samt segelfartyg 141 om 0,802 t. Ett segelfartyg om 02 t. tillhörde staden.
År 1825 hade staden 25 handlande. Dess antal uppgår f. n. till o. 05.
Förutom handel — egentligen plats- och ortshandel — äro näringarna av
gammalt jordbruk med trädgårdsskötsel, handtverk samt ett arv från klostertiden,
spetsknyppling för hand, vilken, förr idkad av nästan varje kvinna i staden,
visserligen tidvis återuppblomstrat men i det hela avtagit. Denna näringsgren
omhänderhades så, att några fruntimmer lämnade förlag och övertogo tillverk¬
ningen, som genom försäljerskor sändes omkring riket. De egentliga knypp-
lerskorna förtjänade på så vis högst obetydligt, t. ex. 1842 dagligen endast 0«
4, högst 5 1/3 skilling, en for de minsta behov otillräcklig dagspenning. Garnet
hämtades hos stadens handlande. Fordom begagnades holländskt linnegarn, som
kostade 25 å 00 kr. skålp., sedermera engelskt bomullsgarn för en sjättedel
billigare pris. Sådant garn såldes i staden 1807 för 5,000 kr. Men redan
nämnda år hade tillverkningarna blivit tillbakaträugda av de utländska billigare
spetsarna. Ännu i senare tid ha emellertid fullkomliga konstverk i knypplings-
hänseende här blivit tillverkade. Under katolska tiden voro Vadstena borgare
arrendatorer av den kring staden belägna klosterjorden. Den jord, som tillhör
staden, uppgår till en areal av 570 har. Handtverkerierna voro, säges det 1750,
i ett slätt» tillstånd. Och sålunda klagas även framgent. Ännu 1850 lågo alla
handtverk utom garverierna i lägervall. T. o. m. i senare tid ha här funnits
handtverk, vilka tidtals icke varit representerade. År 187H hade staden 59 handt¬
verkare. F. n. finnas o. 45. Av industriella anläggningar nämnas kvarn, mek.
verkstad, snickerifabrik och mejerier m. fl. En cigarrfabrik nedlades våren 1915.
Såsom redan nämndt, hade staden under äldre tider en mängd mark¬
nader förutom dem, som höllos i staden. Dessa voro 1750 fyra, nämligen
kyndelsmässan, midfastolördag, femtedagpingst och dagen efter midsom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
