Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Historiska berättelser och sägner
- Dvärgarne
- Gudarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid icke bättre än att jätten dog. Dvärgen ärvde då all jättens
egendom.
Dvärgarne ansågos även trollkunniga, varom kan berättas följande:
I Östergötland finnes en stor gård kallad Sten. Å ägorna där finnes en
stor sten, stor som ett hus. Då sagokungen av Ynglingaätten, Svegde, en
afton efter solnedgången skulle gå från gästabudshuset till det hus, där
sovkammaren var belägen, fick han se en dvärg sitta under stenen. Svegde
och hans män voro mycket druckna. Då de närmade sig stenen, ropade
dvärgen, som nu stod i dörren, och bad honom stiga in, i så fall att
han ville träffa Oden. Svegde gick då in i stenen, men stenen slöt sig
genast igen, och Svegde kom aldrig tillbaka.
Gudarne.
Orsaken till uppkomsten av en religiös känsla hos människan eller
gudsdyrkan var otvivelaktigt, att hon kände sin egen litenhet och
obetydlighet, då hon runt omkring såg den underbara naturens mäktiga
kraft, som givetvis för urtidens människa var otydbar. Kom så därtill
sjukdom och andra livets svårigheter, blev hon sig själv icke nog. Ett
oemotståndligt inre behov drev henne att söka ett stöd utom sig. Och
vad var då naturligare än att hon sökte detta i den henne omgivande
och för henne ofattbara naturens företeelser. Bävan och fruktan för
åskan kom människan att i densamma se ett högre väsen, så mycket
förklarligare som det väl var blixten, som framkallat den första elden på
jorden och lät människosläktet känna eldens välsignelserika betydelse.
Till detta högre väsen framburo människorna sina önskningar.
I samband med detta högre väsen stod dyrkan av solen, den allt
livgivande solen, som gav ljus och värme.
Dessa högre väsen — guden eller gudarne — togo efter hand
mänsklig gestalt, fingo namn och försågos med efter deras egenskaper lämpliga
sinnebilder. På så vis kan man ju tänka sig den religiösa känslans
uppkomst och utveckling. Denna känsla skapade en till en början oskriven
lag, efter vilken människorna till sin egen fördel och för sitt eget bästa
i andligt och lekamligt hänseende borde leva sitt liv.
Då de första människorna kommo till vårt land och till Östergötland,
var antagligen deras religion ännu mycket obestämd och oklar. Och det var
helt säkert senare den fick mer stadgade, ehuru länge barnsliga för att
icke säga enfaldiga former, beroende bl. a. på saknaden av den erfarenhet,
som historisk och naturvetenskaplig kunskap giver.
Om gudarnes tillkomst och om de äldsta människorna uttalar Olaus
Magnus sina tankar på följande sätt, som här anföras som bevis på äldre
tiders uppfattning: »Efter Saxos egen utredning hava fordom under
skepnad av jättar och kämpar funnits tre slags matematici, som med olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0030.html
