Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Historiska berättelser och sägner
- Gudarne
- Urkon i Ydre härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ivriga böner och särskilda ceremonier tillbådo ett rött tygstycke,
som uppfästats på en stång eller lans, emedan de tro, att i detsamma
innebor någon gudomlig kraft på grund av den röda färgen, som liknar
djurblod. De inbilla sig även, att de genom dess betraktande skola få
lycka vid nedläggande av vilddjur, vilkas blod de dricka. Denna
uppfattning av den röda färgens betydelse bekräftas av Herodotus, som säger,
att enligt gammal plägsed voro alla skepp målade röda.»
Urkon i Ydre härad.
Då denna sägen är på ett uttömmande sätt behandlad av L. F.
Rääf i Beskrivning över Ydre härad återgives densamma här efter nämnde
författare:
»Omtalad är hon redan i tryck, fastän ofullständigt och till vissa
delar oriktigt av I. Laurenius i disp. ’de Ydre’ under prof. E. Frondin
1736 och J. Ihre 1738, sedermera av von Dalin i S. R. Historia I s. 407,
av Broocman i Beskrivning över Östergötland II, s. 91, av Stenkula i
hans Stiftsmatrikel s. 65 samt av några resebeskrivare.
Från Norra Vi, eller rättare från Bulsjöåns utlopp i Sommen vid
Ribbingshovs kvarn, sträcker sig i nordlig riktning denna stora sjös
största fjärd, begränsad i väster av N. Vi och Asby socknar upp till
Horsnäs udde, en längd av omkring 1,5 mil. Utåt denna höglänta strand och
oftast på dess rygg leder sockenvägen förbi talrika hemman, av vilka
Tullerum, Sjöhult och Vishult tillhöra N. Vi församling. På den
sistnämnda gårdens ägor men i dess sjöhagar, vilka utgöra en från bålbyn
avskild del mellan Tullerum och Sjöhult, nedstiger till Sommen från
vägen, som där intager landhöjden, en bråbrant bergvägg, Urberget, från
sjösidan givande en storartad anblick både genom sin höjd och längd,
sin skogkrönta hjässa, det vilda raset nedvid stranden, varibland en sten
kallas Altaret och genom några ofantliga skivor, som lossnade, stödja sig
mot fasta berget och dölja öppningar, i vilka endast inbillningen kan
intränga. Från denna medelpunkt utsträcker sig bergåsen dels i s. på
Tullerums ägor, dels åt norr utmed Sjöhults strand, där han kallas
Tjärgaberget, och slutas med ett stenras, benämnt Knuts hide. I detta berg
finnes Urkon, en sagovarelse av oformlig storlek, fordomdags lös och
ledig, under vilken tid hon uppsparkat Sommens bädd, sedermera
fjättrad av en trollkarl, vilken somliga berätta varit från Tullerum, själv
stammad från ett troll på fädernet, och som kring hennes hals klämt sin
hästsko.
I den av Vishults hagar, som befinnes däremellan och Sjöhult, ligger
nära v. om vägen en nästan tärningsformad sten av minst fem alnars
storlek, å vars övra och jämna sida finnas åtskilliga fördjupningar,
liknande fjät av boskap, varibland ett säges vara efter urkon, som vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0044.html
