- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
58

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Hednatidens slut och kristendomens början

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58 HISTORISKA BERÄTTELSER OCH SÄGNER.
var nog här som annorstädes med järnhård hand, som de nya åsikterna
vunno framgång.
Vid denna tid bodde i Norge Olof Haraldsson. I sin ungdom här¬
jade han vid svenska kusten i Målaredalen och besökte Gottland, men
gottlänningarne gjorde sig honom kvitt genom att betala honom skatt.
Olof blev sedan konung i Norge. Med sin svåger, sveakonungen Anund,
levde han i gott förhållande, och tillsammans härjade de i danska riket.
Efter en strid vid Ahus i Skåne mot konung Knut förläde de sina flot¬
tor vid Barvik eller Barösund, inloppet från Östersjön till Norrköping.
Konung Olof var varmt tillgiven den kristna läran, och i Norge fort¬
satte han med iver konung Olof Tryggvessons arbete för kristna lärans
utbredande därstädes. Men det tycktes även som om han främjat krist-
ningsarbetet i Sverige. Efter sin död blev han ansedd som helgon och
fick namnet Olof den helige.
Då nu konung Olof lämnade Barösund — efter konung Olofs död
en tid kallat Olofshamn, liksom flera holmar i skären blivit uppkallade
efter namnet — färdades han landvägen genom Östergötland och Väster¬
götland åter till Norge. Huru lång tid, som användes för denna hans
färd, är icke känt. Men troligt är, att han under tiden utbredde sin tro
på den kristna läran. Och vad som är visst år, att han efter sin död
åtnjöt stort anseende hos östgötafolket. Att han under sin hemfärd vis¬
tades i den nuvarande Norrköpingsnejden torde framgå av den dyrkan,
man därstädes ägnat honom, och av de minnesmärken efter honom, som
under århundradenas lopp alltjämt där bibehållit sig. S:t Olof är om¬
talad såsom anläggare av många kyrkor. Måhända har han grundlagt
Norrköpingsortens första kyrka.
Åldsta stadskyrkan bär namnet S:t Olof, och i kyrkans sigill finnes
bilden av konungen, sittande på en tron, med krona å sitt huvud och
spira i sin hand. Stadens äldsta vapen, som begagnades under flera år¬
hundraden, framställer även S:t Olof sittande på tronen med riksäpplet i
ena och en yxa i andra handen. Av detta sigill finnas två kända av¬
tryck, båda vidhängande brev, dagtecknade den 6 april 1384. Det ena
av dessa är särdeles väl bibehållet. Det framgår härav, att S:t Olof icke
blott var kyrkans utan även stadens skyddshelgon under medeltiden. Sta¬
den har även i senare tid vårdat detta, folkminne, och det nuvarande
vapnet har förutom ett krönt N. en spira och den norska yxan (se Ögtld
II, s. 1110). Dessutom år tornet å det år 1910 färdigbyggda rådhuset
överst prytt med en bild av S:t Olof.
Men flera kyrkor inom Östergötland hava eller ha haft minnen av
S:t Olof, vilka blivit ansedda såsom helgade honom. I Gryts kyrka fanns
förr hans bild med fötterna trampande på ett troll. Andra kyrkor, vilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free