Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska berättelser och sägner - Hednatidens slut och kristendomens början - Helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGON. 63
fick ingås emellan närmare släktingar än sjunde led. År 1252 utfär¬
dade påven Innocentius IV särskilt tillstånd för två i fjärde led besläk¬
tade personer att gifta sig. Vid ett annat tillfälle förklarades, att de, i
fjärde och femte skyldskapsled, som redan voro sammanvigda, icke be¬
hövde åtskiljas.
Kyrkor uppfördes emellertid efter hand överallt, och vi se ännu i
dag, huru nära intill varandra templen uppfördes i den tätare bebodda
delen av Östergötland eller i Vadstenabygden. Antalet kyrkor inom
Östergötland torde i äldsta tid kunnat räknas i samma antal som i nu¬
varande tid.
Klosters anläggande förekom i vårt land först under 1100-talet. Det
är dock icke otroligt, att mindre sammanslutningar av personer, vilka
benämnde sig munkar, levde klosterliv. Därom tyder namnet Munkaboda
senare Norsholm. Munkaboda omtalas i nu kända äldre handlingar icke
förr än 1178, då det tillhörde Linköpings biskopsstol, men kan vara be¬
tydligt äldre. En skola skall här funnits under kristendomens äldre tid
och under förra delen av 1200-talet omtalas »capella munkabodha». En¬
ligt en gammal sägen skulle visserligen Östergötlands första kloster varit
beläget här och det har t. o. m. uppgivits, att det skulle varit anlagt år
855. Något Munkaboda kloster finnes likväl icke omtalat i äldre kända
handlingar. I Hogstads socken går även en sägen, att där varit ett klos¬
ter i äldre tid.
Helgon.
Liksom hednagudarnes bilder varit prydda med guld och silver,
kläddes nu de kristnas helgonbilder i dyrbara kläder, sirade med guld och
dylikt. De tillbeddes också av folket liksom förut gudabilderna. Kristus
blev bland de nykristnade egentligen den främste guden.
Av helgon, vilka ofta omtalas i Östergötland, nämnas här:
S:t Staffan, kallad stalledräng, vars firande med sång vid jultiden
är urgammal sed, i samband varmed hästarna vid denna tid skulle ha
sin särskilda omvårdnad. Ursprunget till detta bruk kan icke med säker¬
het bestämmas, men det var vanligt, att folk emellan jul- och annanda¬
gen plägade rasta sina hästar, vattna dem i något mer avlägset vatten
samt på juldagen kappköra med dem, då den, som först kom hem, under
året först skulle få sin gröda inhöstad. Skälet är antagligen detsamma,
varför man än i dag vid jultiden giver hästarna mindre fodertilldelning
än vanligt och även låter dem röra sig i frihet. Erfarenheten har visat,
att de efter de många helgdagarnas stillastående häftigt insjukna, om de
få för stark näring utan att få rörelse.
Redan Olaus Magnus skrev på 1500-talet om de till allmän förlustelse
anställda hästtävlingarna. »Otaliga skaror av invånare — dock med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
