Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bygdesägner - Stjärnviksskatten - Ett underligt djur - Nattgrevinnan å Ravnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 BYGDESÄGNER.
Ån i dag viskas det om, att når Stjårnvik en gång haft en ogift
ägarinna och därtill Risinge klockor tre gånger ringt samman utan att
något kyrkfolk kommit till kyrkan, då skall Stjärnviksskatten återfinnas.
På 1890-talet var Stjärnviks ägarinna ogift. Mässfall hade då, som
det säges, inträffat två gånger.
När bliver det tredje mässfallet?
Ett underligt djur.
Natten emellan den 8 och 9 augusti år 1708 var det ett ovanligt
svårt våder med mycken åska och ett beständigt blixtrande, ett oväder
vars like man sällan skådat i vårt land. Många byar antändes, och stor
skada förorsakades på skilda håll. I Norrköping hände åter något syn¬
nerligen märkligt, enligt trovärdiga måns utsago.
Från skyarne föll nämligen med regnet ned på gatan, icke långt från
stadens dåvarande apotek, ett obekant, högst besynnerligt djur. Det var,
såsom det sades, icke alldeles olikt en bjur eller bäver, ehuru med något
större huvud samt nedersta käken något litet längre ån den övra, ganska
små ögon, kortare bakben och svans, strävare samt till färgen brunaktigt.
Händelsen väckte på sin tid mycken uppmärksamhet, och en förfat¬
tare, Gust. Otto Billberg, hade en berättelse om densamma införd i 1709
års almanack, varvid han med åtskilliga exempel bevisade möjligheten av
det timade.
Sägnen härom fortplantades sedan under många tiotal av år, tills i
senare delen av 1700-talet »en studerad man», som vid ovannämnde till¬
tillfälle vistats i Norrköping, lämnade den upplysningen, att en sämsk-
makare aftonen före den svåra ovädersnatten låtit utslå en tunna för¬
därvat sälspåck, bland vilket befanns en sålkalv. Av det myckna regnet
avsköljdes denne samt blev sedermera omtalad såsom nedregnad.
Nattgrevinnan å Ravnäs.
Det berättas, att en av Ravnäs’ ägarinnor, som avled något av de
senare åren av 1700-talet, skulle bekommit namnet »Nattgrevinnan», där¬
för att hon gärna gjorde dagen till natt och tvärtom. Men det var icke
endast i sina egna levnadsvanor, som hon använde natten till vaka, nöje
och arbete, utan hon skall enligt sägnen även fordrat detta av sin när¬
maste omgivning. Till och med hennes arrendatorer och torpare sågas
blivit uppbådade till arbete nattetid. Då hennes yngsta och ogifta dotter
avlidit, skall hennes begravning, påslås det, försiggått under natten.
Nämnda ägarinna berättas även ha behandlat sitt husfolk på ett sätt,
vilket icke skall ha varit överensstämmande med den människokärlek,
som framförallt den, som blivit satt i goda förhållanden hår i livet,
bör äga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
