Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folktro och vidskepelse - Djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKTRO OCH VIDSKEPELSE. 209
silke. Till straff härför förvandlades tärnorna till svalor med saxen i
stjärten och silkesnystanet under halsen. Detta berättas även om vipan.
Skälet varför svalan icke skall ofredas år, berättar sägnen, att på
Frälsarens kors satte sig en svala, som sorgset såg ned på den lidande
och kvittrade: »Hugsvala, svala, svala.» Därav fick hon sitt namn. Väl¬
signelse skulle därför följa henne överallt. På många runstavar betecknas
korsmässan med en svala. Vid korsmässan om hösten fara svalorna sin
väg, och vid samma tid om våren komma de åter.
Svinet. Om det första, man möter vid en utfärd, är ett svin, bådar
det lycka.
Svinet skall slaktas vid nymåne, enär det då sväller ut vid anrätt¬
ningen. Vid nedan slaktadt svin krymper ihop.
Tordyveln (se sid. 20).
Tuppen och hönan. Tuppen sättes understundom överst på kyrk¬
tornets spira. Skälet härtill är, att fordom nedgrävdes en tupp under
grunden, då en ny kyrka uppfördes. Tuppen blev sedan, sades det, en
vaksam ande över templet. A Kisa kyrkotak är ett dubbelkors av järn
och därpå en väderhane av förgylld kopparplåt med följande inskrift:
Jag Kisa tupp Har satt mig upp,
Av kristlig vaksamhet en bild.
Ty se på mig Och vakta dig,
Så att från synd du varder skilld.
Tuppägg omtalas. Ett dylikt värper tuppen, då han fyllt tolv år.
Detta ägg bör icke utliggas, ty då bliver därav en skorpion, d. v. s. en
kråftlik insekt med en å stjärten befintlig giftig gadd.
Hönan skall läggas å udda antal ägg samt ha huvudet vänt åt väster.
I regel är det kvinnfolket, som sköter och vårdar hönsen. På vissa
orter inom Östergötland säger den, som lägger hönan på äggen, följande:
Jag lägger min höna på femton ägg
Och sätter min fot på femte vägg (stockvarv).
Då tretton hönor det blir och en tupp!
Ett ägg, s. k. rötägg, blir utan kyckling.
Upphör hönan under liggningstiden att förskaffa sig föda, skall hon
lyftas ur balen och ställas framför god hönsmat. Vill man skydda hönsen
för höken, uppsättes å hönsgården en till en lång stång överflyttad kvast,
med vilken sopats jul-, påsk- och pingstdagarna. Hönan bör alltid få
behålla tre ägg i sin bale, även om dessa endast äro förfärdigade av trä.
Det säges, att hon icke kan räkna längre än till nämnda tal.
Tvestjärten säges vilja söka sig genom öronen in i människornas
huvuden för att där föröka sig.
14—184615. Ridderstad, Östergötland III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
