Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folktro och vidskepelse - Sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 FOLKTRO OCH VIDSKEPELSE.
Efter kristendomens införande blev det prästernas lott att giva råd
och ordinationer för sjuka inom landsbygden. Detta fortgick under år¬
hundraden, till dess i senare tid sjukvården även å landet ordnats på ett
tidsenligare och mer tillfredsställande sått. År 1775 erinrade Linköpings
domkapitel stiftets prästerskap om deras plikt att visa sin gudaktighet
genom omsorg om de sjuka samt att vid farsot av provinsialmedikus
emottaga medicin och förhållningsorder ävensom att i övrigt meddela sig
med honom.
»Läsning* av vissa formler samt vidskepelse voro likväl vanliga och
äro ännu i bruk. S. k. kloka voro de första man besökte. Slutligen,
när icke något annat hjälpte, »sökte» man läkaren, men då var egent¬
ligen all förhoppning om hjälp ute. Sjukdomen hade då merendels tagit
en sådan vändning, att densamma var obotlig. Härigenom alstrades ytter¬
ligare misstro mot den verkliga läkekonsten.
Formlerna voro inlärda eller måhända påhittade för tillfället. Ett
par exempel lämnas:
För ormbett lästes över själva bettet:
Orm, kryp under rot.
Du ville göra skada,
Men därmed gives bot
Att onda bettet bada.
Och så tvättas bettet med käse (en slags ostlöpe) blandat i vatten.
För fulslag stoppas handen eller fingret med det onda i så varmt
vatten som möjligt och upprepas:
Du rulle, du bulle,
Som ej blev sä stor som du skulle.
Meri om du också blivit stor liksom en gryta,
Så var däröver ingenting att skryta.
Då ett barn fällde sina mjölktänder, skulle de kastas i elden för att
brännas, därvid barnet skulle upprepa: »Nocke, giv mig en bentand i
stället och icke en guldtand.»
Dylika formler funnos i oändlighet. De vid sjukdomar begagnade
vidskepliga åtgärderna voro och åro åven mångahanda.
Förste provinsialläkaren i Östergötland skriver i sin åmbetsberättelse
för år 1900: »Läkaren i Kisa omnämner, hurusom en person av en skol¬
lärare bett få låna kyrknyckeln, för att ett barn skulle ur en sådan nyckel
dricka varm mjölk såsom botemedel mot kikhostan. Skolläraren utläm¬
nade nyckeln!»
I östgötatidningar har under senare tid återgivits en och annan
berättelse om dylika fall av vidskepelse och bedrägeri. År 1903 låses
följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
