- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
259

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Levnadsförhållanden under medeltiden - Mat och dryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TIDSBILDER. 259
Utländska viner infördes redan tidigt. Spanska viner, kallade bastard,
voro söta, fylliga, simmiga, kraftiga, hållbara och klara samt välluktande.
Franska, s. k. ronreniska viner voro sura och kärva. De begagnades till
gudstjänstbruk. Från Tyskland infördes Rhenvin.
Konslgjorda viner pressades av päron, äpplen, mispelfrukt och rönnbär,
varefter tillsattes peppar, ingefära och nejlikor. Då salvia, malört, ruta
eller lavendel tillsattes, fingo vinerna därefter namn. Sådana bordsviner
användes framför andra samt ansågos för låkedomsdrycker.
Mjöd bryggdes av en del honung och fyra delar vatten. I det upp¬
värmda, något mer än ljumma, vattnet blandades honungen. Denna
blandning fick koka å kraftig eld, varunder skummet borttogs, till dess
brygden var fullt klar. Samtidigt kokades i en gryta med lock lämplig
mängd humleblommor, lagda i en linnepåse, tills vattnet inkokt till hälften
och fått verkligt besk smak. Den kokade och skummade blandningen av
honung och vatten upphälldes i ett träkärl, vari humlepåsen med sitt
avkok förflyttades. Kärlet täcktes med en tät duk och fick stå, till dess
drycken var nära ljum. Vidare togs efter brygdens storlek öldrägg som
bindämne. Kärlet övertäcktes ånyo, till dess blandningen var betäckt
med vitt skum. I brist på öldrägg användes brödjäst. Slogs följande
dag efter silning genom linneduk på behållare samt förvarades väl inne-
lykt. Efter åtta dagar användes drycken, men ju äldre drycken var,
desto renare och sundare blev den.
En annan dryck var mölska, som bestod av fyra delar öl och en
del porsavkok jämte honung. Kokades två timmar vid stark eld. Skum¬
mades. Tillsattes med jäst, täcktes och fick stå halvtannat dygn. Stark
dryck, som användes vid bröllop och andra fester.
Öl bereddes sålunda: På ett brädgolv lades ett lager korn, som
bestänktes med vatten under flitig omröring. Mjuknade och svällde på
ett dygn. Efter ytterligare ett par omröringar syntes det gro och kornen
klumpade sig. Utbreddes å golvet och fick torka i tre dygn. När det var
torrt, utbreddes skynken i en svagt eldad ugn, varpå kornet lades för
att rostas samt antog då sötma. Grovkrossades därefter i vattenkvarn,
handkvarn eller väderkvarn. Kallades då brass. Tömdes under ständig
omröring i ett träkar med hett vatten, där det sötmade sig och svällde än
mer. Då sjudningen lagt sig, silades den kraftigt kokande vätskan genom
ett kärl med små hål i bottnen för att renas. Humlesod tillblandades,
allt efter som sötare eller beskare smak önskades. Därefter tillsattes
litet drågg av gammalt öl som jäst. Sedan fick ölet under sakta jäsning
mogna.
Om någon, som led av beklåmning och tryck över bröstet, sade
Olaus Magnus på sin tid, tog sig en klunk av denna dryck, blev han
fullständigt botad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free